Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 4.4 Skillnader i dödlighet bland personer med olika lång utbildning – antal döda per 100 000 i olika dödsorsaker bland<br />
personer med olika lång utbildning. Kvinnor och män 30–74 år, perioden 2001–2005, åldersstandardiserat<br />
Antal per 100 000 Kvinnor<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Övrigt Skador Hjärt- och<br />
kärlsjukdomar<br />
Cancer<br />
Även när det gäller den själv<strong>rapport</strong>erade hälsan<br />
finns det tydliga skillnader mellan personer med<br />
olika utbildningsnivåer. Ju lägre utbildningsnivå,<br />
desto färre anger att de har ett gott hälsotillstånd.<br />
Figur 4.3 visar hur stor del av befolkningen som<br />
uppger att de har ett gott hälsotillstånd relaterat<br />
till utbildningsnivå i åldrarna 30–74 år (Socialstyrelsen,<br />
2009a).<br />
Andelen lågutbildade kvinnor som anser att de<br />
har ett gott hälsotillstånd har sjunkit från 70 procent<br />
i mitten av 1990-talet till omkring 60 procent<br />
2005. För männen har skillnaderna i själv<strong>rapport</strong>erad<br />
hälsa varit relativt oförändrad mellan olika<br />
utbildningsnivåer över tid. Vidare skattar kvinnorna<br />
generellt sitt hälsotillstånd lägre än männen,<br />
oberoende av utbildningsnivå.<br />
Vi får ytterligare belägg för att lågutbildade<br />
löper högre risk för ohälsa om vi studerar antalet<br />
dödsfall av skador, hjärt- och kärlsjukdomar och<br />
cancer samt övriga dödsfall i befolkningen. I figur<br />
4.4 framgår att skillnaden mellan låg- och högutbildade<br />
är markant, och att skillnaden är tydligare<br />
bland män än bland kvinnor.<br />
Antal per 100 000 Män<br />
300<br />
Övrigt Skador Hjärt- och<br />
kärlsjukdomar<br />
Grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning<br />
Källa: Socialstyrelsen (2009a).<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Cancer<br />
Både hälsan mätt i medellivslängd och den själv<strong>rapport</strong>erade<br />
hälsan är alltså bättre bland högutbildade<br />
än bland lågutbildade. Det är dock viktigt att beakta<br />
att utbildningsgruppernas storlek har förändrats<br />
över tid vilket kan göra det svårt att dra slutsatser<br />
om hur skillnaderna i hälsa har utvecklats.<br />
Inkomst<br />
Personer med sämre ekonomiska förhållanden<br />
<strong>rapport</strong>erar ohälsa i större utsträckning än personer<br />
med goda ekonomiska förhållanden. Det<br />
visar den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på<br />
lika villkor (<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut, 2010a). I<br />
figur 4.5 presenterar vi kvinnors och mäns själv<strong>rapport</strong>erade<br />
hälsa i relation till inkomst.<br />
I figur 4.5 ser vi att personer i hushåll med låg<br />
inkomst (kvartil 1 och 2) <strong>rapport</strong>erar sämre hälsa<br />
än personer i hushåll med hög inkomst (kvartil<br />
3 och 4). Andra studier av sambandet mellan<br />
medel livslängd och inkomst samt medellivslängd<br />
och förmögenhet visar att högre inkomst och förmögenhet<br />
ökar sannolikheten för en hög medellivslängd<br />
(Aittomäki, Martikainen, Laaksonen,<br />
Lahelma & Rahkonen, 2010).<br />
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 43
Change language