Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Tillgänglighet till stödjande miljöer samt attityder
och beteenden
Det är viktigt att barn är fysiskt aktiva, och skolan
är en av arenorna för att stimulera till fysisk
aktivitet och lära ut betydelsen av den för hälsan.
En viktig åtgärd under perioden har varit
att utveckla och kvalitetssäkra ämnet idrott
och hälsa för att förändra attityder och beteenden.
Skolverket har utvecklat en ny kursplan för
ämnet idrott och hälsa, för att eleverna ska få mer
kunskap om ämnet. Kursplanen är dock ny, och
det är för tidigt att säga något om dess effekt.
En annan åtgärd, det så kallade Idrottslyftet,
visar att grupper av elever missgynnas i ämnet
idrott och hälsa. Det kan handla om att bollsporter
dominerar och att andra intressen inte tillgodoses,
till exempel hos flickor. Åtgärder krävs för
att förhindra ökade hälsoskillnader mellan olika
grupper.
Framtida behov
Det återstår mycket arbete med den fysiska miljön
i samhället för att stimulera befolkningen
att öka sin fysiska aktivitet. Inom pedagogiska
utbildningar behövs mer kunskap om den fysiska
aktivitetens betydelse för hälsan och välbefinnandet.
Fysisk aktivitet får också en allt större
roll inom hälso- och sjukvården. Därför behöver
även vårdpersonal som läkare och sjuksköterskor
utbildas i den fysiska aktivitetens betydelse för att
förebygga och behandla ohälsa. Rekommendationerna
kring fysisk aktivitet behöver ses över.
Ny forskning pekar på nya faktorer att ta hänsyn
till i de råd om fysisk aktivitet som befolkningen
får.
Framtida åtgärder bör inriktas mot att ändra
värderingar, attityder och beteenden samt utformningen
av den psykosociala och fysiska miljön.
Tillgängligheten till stödjande miljöer som främjar
fysisk aktivitet bör också förbättras.
6.4.6 MÅloMrÅde 10: Matvanor och livsmedel
Åtgärder för att främja goda matvanor och livsmedel
har framför allt syftat till att förändra nor-
mer och lagar, attityder och beteenden samt tillgängligheten
till stödjande miljöer (se tabell 6.2).
Normer och lagar
Sedan Folkhälsopolitisk rapport 2005 kom ut
har bland annat skolans arbete med att kvalitetssäkra
maten stärkts. Sverige har nyligen fått en ny
skollag som kräver att skolmåltiderna ska vara
näringsriktiga.
Attityder och beteenden
Livsmedelsverket har haft regeringens uppdrag
att analysera hur de svenska kostråden påverkar
miljön, i syfte att öka konsumenternas kunskap
om mat som är bra för både miljön och hälsan.
Statens folkhälsoinstitut har i ett regeringsuppdrag
visat att konsumenterna kan spara pengar
på att ställa om till matvanor som är bra för både
miljön och hälsan. Regeringen har även initierat
ett dialogforum med livsmedelsbranschen kring
hälsosam mat, som har mynnat ut i en gemensam
överenskommelse kring arbetet för bra matvanor.
Under 2010 samordnade Statens folkhälsoinstitut
en uppmärksamhetsvecka kring matvanor
och fysisk aktivitet, ”Ett friskare Sverige”.
Veckan syftade till att mobilisera och uppmärksamma
aktiviteter kring matvanor och fysisk aktivitet
över landet. Den genomfördes i samverkan
med landsting och regioner, kommuner, ideella
organisationer och representanter för näringslivet.
En nationell amningskommitté har bildats, liksom
en nationell samordningsgrupp för amningsfrågor.
Där ingår företrädare för myndigheter,
yrkesorganisationer och ideella organisationer.
En strategisk plan för att samordna amningsfrågor
2009–2012 har också tagits fram.
Tillgång till stödjande miljöer
Kommunerna har genomfört åtgärder för att förbättra
maten för de äldre, inom ramen för de
statliga stimulansmedlen. Stimulansmedlen har
bland annat gått till att anställa dietister inom
landstingen och regionerna samt kommunerna.
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 71