Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Fördjupa kunskapen om sambanden mellan diskriminering och hälsa Bakgrund Färre upplever sig vara utsatta för kränkande behandling än tidigare, enligt den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut, 2010a). Den samlade ohälsan hos dem som upplever diskriminering och kränkningar är däremot stor. Anställda på myndigheter, i kommuner och i hälso- och sjukvården behöver fortfarande mer kunskap, och de behöver bli medvetna om sina egna attityder. Det visar en rapport från Diskrimineringsombudsmannen (Diskrimineringsombudsmannen, 2010). Skolverket visar också att en del barn i skolan blir diskriminerade, kränkta och trakasserade (Skolverket, 2010a). Diskrimineringsombudsmannen har dessutom noterat att antalet anmälningar av diskriminering har ökat. Det är inte klarlagt om detta beror på att medvetenheten om diskriminering har ökat eller på att den faktiska diskrimineringen har ökat. Allt fler myndigheter och organisationer uppger att de mäter eller ska börja mäta förekomst, form och frekvens av diskriminering. För att kvalitetssäkra det arbetet, och göra det möjligt att jämföra resultat mellan myndigheterna, behöver man säkerställa att metoderna blir enhetliga. Det regionala och det lokala arbetet mot diskriminering saknar fortfarande stöd, visar Diskrimineringsombudsmannens rapport från 2010, vilket påtalades redan i Folkhälsopolitisk rapport 2005. Dessutom behövs mer forskning för att fördjupa kunskapen om sambanden mellan diskriminering och hälsa. Ett samarbetsprojekt mellan dåvarande Handikappombudsmannen (HO), dåvarande Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), dåvarande Diskrimineringsombudsmannen samt Statens folkhälsoinstitut lade ett flertal förslag till åtgärder i slutrapporten Diskriminering – ett hot mot folkhälsan (2006). Några av förslagen är genomförda, andra inte. 90 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 Det finns anledning att fortsätta arbeta enligt projektets förslag och slutsatser. Förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen • ger berörda myndigheter i uppdrag att ta fram en handbok för att mäta förekomst, form och frekvens av diskriminering i syfte att kvalitetssäkra myndigheters och andra aktörters kartläggningar • tillsätter en utredning för att se över möjligheten att möta lokala och regionala behov av stöd för det framtida arbetet mot diskriminering i syfte att minska ohälsan hos utsatta grupper i samhället. Förslagen är framtagna i samarbete med Diskrimineringsombudsmannen. Kostnaden bedöms ligga på medelnivå. utveckla en indikator för att följa upp statistik om tillgänglighet till samtliga trafikslag för personer med funktionsnedsättning Bakgrund Gruppen personer med funktionsnedsättning står för en mycket stor del av samhällets samlade ohälsa (Arnhof, 2008). Ohälsan är tio gånger större i denna grupp än i gruppen personer utan funktionsnedsättning (Boström, 2008). Man kan minska en del av ohälsan, den så kallade onödiga ohälsan, genom att påverka olika samhällsfaktorer. En viktig samhällelig förutsättning för gruppen är att ha tillgång till transporter. De myndigheter som har sektorsansvar för transportpolitiken har dock inte följt upp tillgången till transportsektorn för personer med funktionsnedsättning systematiskt, enligt Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam). Det finns behov av att utveckla en indikator för att göra en systematisk uppföljning möjlig. Myndigheterna inom transportområdet (Trafikverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen) utarbetade i oktober 2010 på uppdrag av reger-
ingen ett gemensamt förslag till handikappolitiska delmål för perioden 2011–2016. Inriktningsmålet är att transportsystemet ska utformas så att det bli mer användbart för personer med funktionsnedsättning. Ett av förslagen till delmål är att andelen personer med funktionsnedsättning som upplever att de har möjlighet att använda transportsystemet ska öka. Myndigheterna föreslår att delmålen ska följas upp av myndigheten Trafikanalys. Statens folkhälsoinstitut ser att det finns behov av att utveckla en indikator om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Behovet faller väl in i det arbete som är påbörjat av myndigheterna ovan. Myndigheternas uppdrag kan därför kompletteras. Förslag Statens folkhälsoinstitut föreslår att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att utveckla en indikator för systematisk och regelbunden insamling av statistik om tillgänglighet till samtliga trafikslag för personer med funktionsnedsättning. Förslaget är framtaget i dialog med Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) och Transportstyrelsen. Kostnaden bedöms som låg. 8.2.4 MÅloMrÅde 2: ekonomiska och sociala förutsättningar rekoMMenderade Åtgärder är att: 1. Förstärka åtgärderna för personer med högst förgymnasial utbildning 2. Förstärka de reguljära arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för långtidsarbetslösa 3. Öka transfereringarna till ensamstående med barn 4. Avskaffa tremånadersregeln i jobbgarantin för ungdomar Förstärka åtgärderna för personer med högst förgymnasial utbildning Bakgrund Möjligheter till arbete är centralt för vårt välbefinnande, och en rad studier har visat på tydliga samband mellan arbetslöshet och ohälsa (se Bambra & Eikemo 2009; Dorling, 2009). En stor grupp yngre saknar fullständig gymnasieutbildning, vilket också syns tydligt bland dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. I oktober 2009 saknade 20 procent av dem i åldern 20–24 år gymnasieutbildning. Stora grupper av ungdomar har därmed en utbildningsnivå som inte motsvarar de krav som vanligtvis ställs vid rekryteringar. Många av de arbetssökande med högst förgymnasial utbildning kommer sällan eller aldrig ut i ett arbete: 44 procent hade aldrig någonsin haft ett arbete och ytterligare 17 procent hade inte haft ett arbete under det senaste året. Motsvarande andelar bland gymnasieutbildade var 12 respektive 24 procent (Statistiska centralbyrån [SCB], 2009a). Det saknas kraftfulla verktyg för att långsiktigt lösa utbildningsfrågan för inskrivna på Arbetsförmedlingen som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. Det behövs omfattande åtgärder, och ansvaret ligger inom det ordinarie utbildningsväsendet. En stor del av dem som saknar både gymnasieutbildning och arbete behöver längre utbildningsinsatser för att deras arbetsmarknadsproblem ska lösas långsiktigt. Förslag Statens folkhälsoinstitut och Arbetsförmedlingen föreslår förstärkta satsningar med ökade ekonomiska resurser på grundutbildning och yrkesinriktad utbildning inom det ordinarie utbildningsväsendet för personer som har arbetsmarknadsproblem och saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning. FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 91
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14:
För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16:
The conditions for good health are
Page 17 and 18:
health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20:
K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22:
domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24:
1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26:
tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28:
nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30:
K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32:
2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33:
En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37:
3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39:
i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41:
Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43: 4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45: Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47: Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49: tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55: 5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75: En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77: 7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79: tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81: tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83: 7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85: innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88: K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90: tur för arbetet som gör det möjl
Page 91: tillsätta en kommitté eller motsv
Page 95 and 96: ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98: gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102: Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114: land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116: kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118: Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120: De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122: Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124: Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126: Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 129 and 130: gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132: vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134: Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136: Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138: Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140: K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142: 9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144:
9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146:
Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147:
• Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?