Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
eskrivningar och miljöbedömningar i högre<br />
grad än i dag (<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut, 2005a).<br />
För vissa miljöfaktorer går det inte att definiera<br />
tröskelvärden där effekter på befolkningens hälsa<br />
blir synliga. Det innebär att befolkningens hälsa<br />
kan påverkas negativt även vid exponeringsnivåer<br />
som ligger under de beslutade normerna. (Naturvårdsverket,<br />
2007). Därför bör en samhällsplanering<br />
med ökat fokus på hälsa sträva mot högre<br />
mål än att endast klara de fastställda normerna.<br />
En sådan samhällsplanering blir också mer långsiktigt<br />
hållbar genom att samhället från början<br />
utformas för att klara strängare krav. De strukturer<br />
som utformas genom samhällsplaneringen<br />
har lång livslängd, och det är vanligen samhällsekonomiskt<br />
effektivt att vara förutseende och att<br />
skapa marginaler.<br />
Förslag<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut föreslår att Boverket<br />
får i uppdrag att utverka råd och riktlinjer för<br />
hur kommuner som tillämpar plan- och bygglagen<br />
bättre kan ta hänsyn till miljö- och hälsofrågor.<br />
Arbetet bör ske i samråd med Naturvårds-<br />
verket, Socialstyrelsen, <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut<br />
och länsstyrelserna. Förslaget är i enlighet med<br />
Miljömålsrådets <strong>rapport</strong>. Kostnaden bedöms<br />
som låg.<br />
utvärdera det nationella skadeprogrammet<br />
och utarbeta en nationell strategi för att förebygga<br />
olycksfall<br />
Bakgrund<br />
Det finns flera myndigheter som arbetar med att<br />
förebygga olycksfall till exempel inom trafiksektorn,<br />
arbetslivet och inom området produktsäkerhet.<br />
Dessutom finns det flera lagar på området.<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut har tidigare haft<br />
ansvar för ett nationellt skadeprogram, uppbyggt<br />
efter den tidens vetenskapliga stöd. De metoder<br />
som användes tidigare rekommenderas även i<br />
dag. Ändå har det olycksfallsförebyggande arbetet<br />
minskat i omfattning och spritts på en mängd<br />
aktörer, som saknar en tydlig ansvarsfördelning.<br />
102 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010<br />
Statistiken visar också att antalet olyckor har<br />
ökat med 30 procent sedan mitten av 1990-talet<br />
(Socialstyrelsen, 2010a). Det behövs en utvärdering<br />
för att förstå orsakerna till denna utveckling.<br />
Därför är det nödvändigt att verksamheten får<br />
en nystart. Det behövs en strategi som anger vilket<br />
ansvar som ligger på olika myndigheter och<br />
organisationer. En av grundpelarna i skadearbetet<br />
är olycksfallsstatistik, som bör inkluderas<br />
i strategin. Regeringen behöver också förtydliga<br />
myndighetsansvaret för modellen Säker och trygg<br />
kommun, om utvärderingen visar att modellen<br />
fyller en viktig roll. Både skadeprogrammet<br />
och Säker och trygg kommun (Nacka kommun,<br />
2010) har haft ett samhällsperspektiv och ett<br />
uppdrag att nå speciellt riskutsatta grupper, vilket<br />
också bör utvärderas.<br />
Förslag<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut föreslår att regeringen<br />
tillsätter en statlig utredning med uppdrag att<br />
• utvärdera den tidigare programverksamheten<br />
inom skade- och olycksfallsområdet<br />
• utarbeta en ny skadeförebyggande strategi för<br />
att förebygga olycksfall i hemmet, i skolan och<br />
på fritiden.<br />
Kostnaden bedöms som låg.<br />
genomföra informationsinsatser för ökad<br />
miljöanpassning<br />
Bakgrund<br />
Information är alltid viktig när man vill öka<br />
människors kunskap och medvetenhet inom ett<br />
område. Om kommuner och länsstyrelser får<br />
vägledningar om till exempel ett effektivt bullerarbete<br />
så kan de ta en större hänsyn till bullerfrågor<br />
när de planerar och bygger (Boverket, 2007).<br />
Vidare kan informationsinsatser till allmänheten<br />
öka människors kunskap och medvetenhet samt<br />
på sikt bidra till att ändra attityder och beteenden<br />
kring exempelvis körsätt, drivmedelsval, produktval<br />
och solning (Naturvårdsverket, 2007;<br />
<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut, 2005a).