Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

esurser, arbetsdelning och mäns våld mot kvinnor.
Med hjälp av modellen ska man kunna följa
upp jämställdheten över tid, och stödja länsstyrelsernas
och kommunernas jämställdhetsarbete
så att de kan följa upp och analysera sin verksamhet
på ett enkelt sätt (Backhans & Månsdotter,
2009). Det går också att jämföra de olika länsstyrelserna
och kommunerna med varandra och
att se ett ”jämställdhetstal” för hela Sverige. Statens
folkhälsoinstitut kommer att testa modellen
i större skala lokalt och regionalt.
Ett flertal kommuner och länsstyrelser arbetar
med frågor som rör diskriminering och mänskliga
rättigheter. Vidare ingår nu samtliga diskrimineringsgrunder
i frågorna i den nationella
folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. På så sätt
kan man mäta sambanden mellan självrapporterad
diskriminering och hälsa.
Deltagande, delaktighet och stöd
Ett flertal åtgärder görs för att öka det demokratiska
deltagandet och delaktigheten bland unga,
unga vuxna och den vuxna befolkningen. Sveriges
Kommuner och Landsting arbetar till exempel
sedan 2008 med projektet Ungdomsdialog i kommuner
samt i landsting och regioner. Projektet
utvecklar metoder för att unga ska få ökat inflytande
i olika demokratiska beslut. Sveriges Kommuner
och Landsting arbetar även med demokratiutveckling
för hela befolkningen i projektet
Medborgardialog.
Regeringens tidigare inriktning Storstads-
politiken har under mandatperioden 2006–
2010 bytt namn och fokus. Det nya namnet är
Urban utvecklingspolitik. Fokus är delvis flyttat
från delaktighet och inflytande samt strategiska
stadsdelsplaner, till frågor om arbete och sysselsättning.
21 kommuner med 38 stadsdelar har
nu skrivit avtal med staten inom denna politiska
inriktning.
Framtida behov
Framtida åtgärder inom målområdet bör inriktas
på att fortsätta skapa förutsättningar för att
påverka såväl värderingar som attityder och beteenden
i syfte att minska både den diskriminering
som går att lagföra och den självupplevda diskrimineringen.
En annan viktig åtgärd är att undersöka
förutsättningarna för ungas demokratiska
deltagande och inflytande. Likaså behövs åtgärder
för att förbättra förutsättningarna för deltagande,
delaktighet och stöd för såväl äldre som
personer med funktionsnedsättning.
5.4.2 MÅloMrÅde 2: ekonomiska och sociala
förutsättningar
Åtgärder inom målområdet ekonomiska och
sociala förutsättningar har framför allt inriktats
på utbildningsnivå, ekonomiska villkor, arbetsmarknadsförhållanden,
normer och lagar samt
bostadsutbud och boendemiljö (se tabell 5.2).
Utbildningsnivå
Inget av de förslag om utbildning som gavs i
Folkhälsopolitisk rapport 2005 har genomförts
i sin helhet. Skolverket och Statens skolinspektion
arbetar dock fortfarande med några av frågorna.
Åtgärder har till exempel genomförts
för att förbättra undervisningen i svenska för
invandrare (SFI). Det har även inrättats en myndighet
för yrkeshögskolan som ska säkra kvaliteten
i de eftergymnasiala yrkesutbildningarna.
Vidare har folkhögskolan fått mer resurser, och
till följd av detta har två nya studieförbund startats.
Flera kommuner har även satsat på yrkesinriktad
Komvux, vilket kan ses som en styrning
mot tillväxtsektorer inom den svenska arbetsmarknaden.
Statens skolinspektion konstaterar
dock att kommunerna inte har följt upp Komvux
resultat.
Ekonomiska villkor
De nationella åtgärderna inom den ekonomiska
äldrepolitiken har framför allt inriktats på att
förbättra ekonomin för de pensionärer som har
det sämst ställt. Bostadstillägget för äldre har
stärkts: så gott som varje år har ersättningen eller
gränsen för maximal bostadskostnad höjts. Där-
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 57