Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

vilket innebär en större försörjningsbörda för
dem som arbetar. I framtiden kommer det också
att finnas färre kvinnor än män i åldrarna 25–45
år eftersom det föds fler pojkar än flickor och
eftersom de flesta invandrare är män. Kvinnoöverskottet
bland äldre minskar, eftersom männens
medellivslängd ökar och närmar sig kvinnornas.
Gruppen 65 år och äldre utgör i dag cirka
18 procent av befolkningen, men år 2060 antas
denna andel ha stigit till 25 procent. Andelen
äldre är förhållandevis större i stora delar av
norra Sverige och i de sydostliga delarna av landet,
jämfört med storstadsregionerna och vissa
andra större städer som fungerar som regionala
centrum. Bland dem som är 65 år och äldre utgör
de utlandsfödda i dag lite mer än 11 procent, och
år 2060 uppskattas motsvarande siffra vara 23
procent. Drygt hälften av de utlandsfödda äldre
är födda inom Norden, och ungefär 10 procent
är födda i ett utomeuropeiskt land (SCB, 2009).
Gruppen äldre blir en allt större del av befolkningen,
och hälsofrämjande insatser under hela
livet blir då en allt viktigare förutsättning för att
ha en god hälsa och kunna leva självständigt med
en god livskvalitet så länge som möjligt.
10.4 Utvecklingen av barns
och ungas hälsa
Under uppväxtåren, och till viss del under fosterstadiet,
skapas förutsättningar för god hälsa
under hela livet. Inlärda vanor och beteenden
från barndomen kan få betydelse för hälsan i
vuxen ålder och senare även i ålderdomen.
Upp till 14 års ålder beror ohälsa och död
främst på medfödda missbildningar, nyföddhetsperiodens
sjukdomar, plötslig spädbarnsdöd,
psykisk ohälsa, astma, fallskador, trafikskador,
hudsjukdomar samt luftvägsinfektioner
(Diderichsen, Backlund & Peterson, 1999). För
barn och unga har många betydande hälsoproblem
dock minskat under de senaste 25 åren.
Under denna period halverades spädbarnsdöd-
ligheten och dödligheten i åldrarna 1–15 år.
För 16–24-åringar ser utvecklingen annorlunda
ut. Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten
bland unga män ökat och bland unga kvinnor är
trenden oklar. Gruppen 16–24 åringar skiljer sig
från både äldre och yngre grupper när det gäller
utvecklingen i dödlighet.
Den psykiska ohälsan har ökat markant i gruppen
16–24 år utan några säkra tecken på att trenden
planar av. Ökningen är särskilt tydlig från
mitten av 1990-talet och framåt i tiden (Socialstyrelsen,
2009; SOU 2006:77). Psykisk ohälsa är
framför allt vanlig bland unga med hbt-identitet.
Någon motsvarande ökning av psykiska problem
har inte påvisats i åldrarna under 15 år.
10.4.1 det strategiska området goda livsvillkor
När det gäller barns inflytande i samhället går det
att använda deras inflytande i grundskolans årskurs
7–9 som indikator. Detta inflytande ökade
markant under perioden 1993–2006 (Skolverket,
2007). För unga används förstagångsväljarnas
deltagande i kommunval som indikator,
och under perioden 1989–2006 var utvecklingen
negativ med ett minskat valdeltagande. Inflytandet
har alltså utvecklats olika i de två åldersgrupperna.
Barns ökade inflytande i skolan är resultatet
av en lång process där barn får fler egna
rättigheter. Det är dock tänkvärt att barns ökade
inflytande i skolan har gått parallellt med en försämring
av deras skolprestationer (Skolverket,
2009).
Barns och ungas hälsa beror mycket på uppväxtmiljön
som bland annat utgörs av familjen,
förskolan och skolan. Hälsan beror även på barns
och ungas kompetenser (Sen, 1999). Övergången
från utbildning till arbete är också av betydelse.
Relationerna i familjen kan mätas med de svar
som barn ger på frågan om de upplever det som
lätt att tala med sin pappa respektive mamma.
Dessa svar visade inga tydliga förändringar under
perioden 1985–2005. Vidare sågs inga större förändringar
under perioden 1990–2000 när det gäller
hur mycket tid föräldrar tillbringar med sina
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 149