Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
4.1 Sammanfattning<br />
# # Medellivslängden i Sverige har ökat under<br />
många decennier.<br />
# # Det finns tydliga skillnader i hälsa mellan olika<br />
grupper. Lågutbildade och personer med låg<br />
inkomst har kortare medellivslängd och <strong>rapport</strong>erar<br />
sämre hälsa än den övriga befolkningen.<br />
# # Kvinnor mår generellt sämre än män, medan<br />
män har kortare medellivslängd än kvinnor.<br />
# # Många faktorer bidrar till ohälsan hos dem<br />
som har sämst hälsa. Förutsättningarna för en<br />
god hälsa påverkas av livsvillkor, till exempel<br />
4.2 Bakgrund<br />
4.2.1 det övergripande målet<br />
Det övergripande målet för <strong>folkhälsa</strong>n är: att<br />
skapa samhälleliga förutsättningar för en god<br />
hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det<br />
betyder att alla i samhället ska ges samhälleliga<br />
förutsättningar för en god hälsa, oberoende av<br />
socioekonomisk och etnisk bakgrund, oberoende<br />
av sexuell identitet och funktionsnedsättning och<br />
oberoende av om man är man eller kvinna, pojke<br />
eller flicka (prop. 2002/03:135 och 2007/08:110).<br />
I faktaruta 4.1 ger vi ett praktiskt exempel på vad<br />
som menas med det övergripande målet.<br />
I det här kapitlet redovisar vi först hur hälsan<br />
har utvecklats i Sverige. Som mått på befolkningens<br />
hälsa använder vi medellivslängd och själv<strong>rapport</strong>erad<br />
hälsa.<br />
Därefter beskriver vi skillnader i hälsa mellan<br />
olika grupper i samhället, och vi inleder med<br />
socioekonomiska skillnader. För att mäta socioekonomiska<br />
skillnader i befolkningen använder<br />
vi variablerna utbildningsnivå och inkomst. Vi<br />
beskriver även, enligt vårt uppdrag, förutsättningarna<br />
för hälsa kopplat till etnisk bakgrund,<br />
hbt-identitet, funktionsnedsättning och kön,<br />
samt visar på geografiska skillnader.<br />
40 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010<br />
utbildning, sysselsättning, ekonomiska villkor,<br />
tillgång till hälso- och sjukvård, omgivande<br />
livsmiljöer och levnadsvanor.<br />
# # Personer med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning<br />
och hbt-identitet <strong>rapport</strong>erar en<br />
sämre hälsa än den övriga befolkningen.<br />
# # Det saknas allmänt accepterade modeller för<br />
att beräkna hur de socioekonomiska skillnaderna<br />
i hälsa utvecklas över tid. Sådana modeller<br />
bör fastställas.<br />
Faktaruta 4.1<br />
Skillnader i HälSa<br />
bland barn ocH unga<br />
Trots att Sverige är ett relativt jämlikt samhälle<br />
finns det stora skillnader i samhälleliga förutsättningar<br />
för hälsa bland barn och unga. En sammanställning<br />
av olika svenska studier visar att<br />
spädbarnsdödligheten är 30 procent högre i socioekonomiskt<br />
svaga grupper än i socioekonomiskt<br />
starka grupper. Risken för skador är 40 procent<br />
högre, för sen utveckling 160 procent högre, för<br />
depression och ångest 100 procent högre och för<br />
övervikt 130 procent högre (Bremberg, 2002). Det<br />
är sådana skillnader som behöver minskas, enligt<br />
det övergripande målet för <strong>folkhälsa</strong>n.<br />
De allra flesta hälsoproblem har dock minskat<br />
under de senaste decennierna, och fortsätter att<br />
minska över tid. Detta hänger samman med ökade<br />
ekonomiska resurser, bättre utbildning, bättre<br />
sjukvård och ökade kunskaper om hur hälsa kan<br />
främjas.
Change language