29.08.2013 Views

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

alkoHol, narkotika, dopning,<br />

tobak ocH Spel<br />

MÅloMrÅde 11<br />

Det strategiska området Alkohol, narkotika, dopning,<br />

tobak och spel består av målområde 11 och<br />

delar av målområde 6. Syftet är att samhällets<br />

åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak,<br />

ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och<br />

minska skadeverkningarna av överdrivet spelande.<br />

<strong>Statens</strong> ansvar är att stifta lagar och kontrollera<br />

att de efterlevs samt att följa konsumtions-, missbruks-<br />

och skadeutvecklingen. Staten ska också<br />

utveckla och tillämpa förebyggande metoder med<br />

vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling<br />

i förebyggande arbete.<br />

Centrala myndigheter är viktiga aktörer liksom<br />

länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet.<br />

Även hälso- och sjukvården har<br />

en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom<br />

den kan uppmärksamma risken för olika typer av<br />

bruk, skadliga bruk och beroenden. Kommunerna<br />

är navet i det lokala förebyggande arbetet bland<br />

annat genom sitt samarbete med olika verksamheter,<br />

inte minst ideella organisationer.<br />

7.3.1 MÅloMrÅde 11: alkohol<br />

När medelkonsumtionen av alkohol stiger får<br />

vi också en större andel av befolkningen som<br />

dricker mycket, vilket i sin tur kan kopplas till<br />

sociala problem, brottslighet, lidande hos de som<br />

lever i storkonsumentens närhet, skador, sjukdomar<br />

och förtida död. Sedan 1996 har svenskarnas<br />

genomsnittliga alkoholkonsumtion stigit med<br />

ungefär 14 procent. Sedan toppåret 2004 är trenden<br />

nedåtgående, men inte för hela befolkningen.<br />

Mycket tyder på att konsumtionen främst har<br />

minskat bland personer under 50 år, medan det<br />

inte finns några tecken på minskad konsumtion<br />

bland äldre. Nedgången tycks även beröra män<br />

mer än kvinnor.<br />

Tillgänglig statistik visar att nära två av tio män<br />

i Sverige, och en av tio kvinnor, i åldern 16–84 år<br />

har riskabla alkoholvanor enligt <strong>Statens</strong> folkhälsoinstituts<br />

gällande definition. Bland unga vuxna<br />

är riskabla alkoholvanor betydligt vanligare än i<br />

andra åldersgrupper. Var tredje ung man och var<br />

fjärde ung kvinna i åldern 16–29 år är riskkonsument.<br />

Det är dock svårt att uttala sig säkert om<br />

utvecklingen av riskabelt alkoholbruk, då olika<br />

undersökningar använder olika definitioner och<br />

olika mätmetoder. Det finns också problem med<br />

under<strong>rapport</strong>ering och bortfall i undersökningarna,<br />

vilket leder till att resultaten kan vara svåra<br />

att generalisera.<br />

7.3.2 MÅloMrÅde 11: narkotika<br />

Allt fler får vård för narkotikarelaterade diagnoser,<br />

och även antalet dödsfall relaterade till narkotika<br />

ökar. Det tyder på att bruket av narkotika<br />

ökar. Det experimentella bruket av narkotika<br />

har visserligen minskat under ett antal år och är<br />

fortfarande betydligt lägre i Sverige än i övriga<br />

Europa, men nu ses åter en ökning. Vidare är narkotikabruket<br />

betydligt högre bland unga vuxna<br />

än hos resten av befolkningen, och särskilt bland<br />

unga män.<br />

7.3.3 MÅloMrÅde 11: dopning<br />

Det saknas säkra uppgifter om användningen av<br />

dopningsmedel i Sverige. De rikstäckande fråge-<br />

undersökningarna från det senaste decenniet<br />

pekar dock inte på några förändringar i erfarenheterna<br />

av dopningsmedel. Enligt dessa undersökningar<br />

har omkring 1 procent av männen<br />

och mindre än 0,5 procent av kvinnorna i åldern<br />

15–54 år testat dopningsmedel någon gång i livet.<br />

Vanligast är dopning hos män i åldern 18–34 år<br />

som regelbundet styrketränar på gym. Antalet<br />

brott och beslag av dopningsmedel har ökat markant,<br />

vilket kan tyda på att dopning har blivit<br />

vanligare.<br />

FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 75

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!