Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

land annat beskriva nationella mål, behovet av
åtgärder, berörda aktörer och ansvarsfördelning.
Den bör också innehålla förslag på uppföljning
och vila på en vetenskaplig grund.
Med antagandet att en nationell strategi ger
positiv effekt på den fysiska aktiviteten och matvanorna
är åtgärden kostnadseffektiv.
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får
i uppdrag att upprätta en nationell strategi för
att samordna arbetet med att främja goda matvanor
och fysisk aktivitet. Arbetet bör ske i samverkan
med berörda aktörer. Kostnaden bedöms
som låg.
utreda möjligheten att använda ekonomiska
styrmedel för att främja hälsosamma matvanor
Bakgrund
Svenskarna konsumerar nästan 30 liter läsk per
person och år (Jordbruksverket, 2010) och äter
mest godis i världen (Caobisco, 2008). Vi skulle
kunna förbättra vår hälsa genom att ändra våra
matvanor och äta mer frukt och grönsaker, något
mindre mättat fett och hälften så mycket så kalllade
utrymmesvaror (till exempel godis och läsk)
(American Institute for Cancer Research/World
Cancer Research Fund, 2007; WHO, 2003a). En
omställning till matvanor som är bra för både
miljö och hälsa kan dessutom ge minskade kostnader
för konsumenten (Statens folkhälsoinstitut,
2009a).
Inom det svenska arbetet för en bättre folkhälsa
har vi tidigare använt ekonomiska styrmedel
framgångsrikt, för att exempelvis minska
konsumtionen av alkohol. Andra europeiska länder,
bland annat Rumänien, är på väg att införa
en skatt på snabbmat (WHO/EU-meeting, 2010).
I den allmänna debatten förs återkommande diskussioner
om att förändra skattesatserna på matområdet
i hälsofrämjande riktning. Därför är
det angeläget att ordentligt utreda hur man kan
påverka matkonsumtionen i Sverige med ekonomiska
styrmedel, och hur detta i så fall skulle
påverka befolkningens hälsa. Utredningen bör
bland annat analysera om det är effektivast att
beskatta färdiga livsmedel eller de ingående råvarorna
samt vilka ekonomiska styrmedel som är
effektivast.
Det finns vetenskapligt stöd för att ekonomiska
styrmedel kan främja goda matvanor (Caraher
& Cowburn, 2005; Thunström, 2008). Sådana
styrmedel kan också vara ett effektivt sätt att nå
socialt och ekonomiskt utsatta grupper, vilket är
relevant med tanke på det övergripande målet för
folkhälsa om att skapa samhälleliga förutsättningar
för en god hälsa på lika villkor för hela
befolkningen (Danish Academy of Technical Sciences,
2007; Dong & Lin, 2009; OECD, 2010).
Effekten av att främja goda matvanor med
ekonomiska styrmedel är inte testad, men åtgärden
antas vara mycket kostnadseffektiv. Detta
grundar sig på att kostnaden för åtgärden är låg
och att det räcker med att endast några få övergår
till en kost med högre mängd frukt och grönsaker
för att åtgärden ska vara kostnadseffektiv.
Förslag
Statens folkhälsoinstitut föreslår att institutet får i
uppdrag att utreda möjligheten att använda ekonomiska
styrmedel i Sverige för att främja hälsosamma
matvanor. Arbetet bör ske i samverkan
med berörda aktörer. Kostnaden bedöms som låg.
utveckla och utvärdera metoder för att
främja goda matvanor och fysisk aktivitet, med
särskilt fokus på barn och deras familjer
Bakgrund
En förutsättning för en god hälsa i befolkningen
är att barnen ges möjlighet till goda vanor, bland
annat när det gäller måltidsmönster och matvanor
samt fysisk aktivitet. Föräldrarna är centrala
för barns tillgång till hälsosam mat i hemmet.
Familjens matvanor och atmosfären vid måltiderna
påverkar också vilken sorts mat barnen
föredrar och väljer när de blivit vuxna (Cooke,
2007; Pearson, Biddle, & Gorely, 2009). Studier
visar att insatser även i andra miljöer kan
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 111