Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

sumtion av alkohol. Antalet personer som får vård
för alkoholförgiftning har också ökat de senaste tio
åren, vilket indikerar en hög konsumtion av alkohol,
och störst är ökningen bland 45–75-åringarna.
Rökningen har minskat i åldersgruppen
20–64 år, främst bland höginkomsttagare och
högutbildade. Rökning är i dag vanligast bland
arbetslösa, sjukskrivna och personer som är lågutbildade
och har låg inkomst, särskilt kvinnor.
Även bland personer med hbt-identitet och personer
med funktionsnedsättning är andelen rökare
högre än bland befolkningen i övrigt.
Det finns indikationer på att användningen
av både narkotika och dopningsmedel har ökat.
Även antalet personer med spelproblem har ökat,
särskilt bland unga män. Narkotikabruk och spel
är vanligare i grupper med låg utbildning och låg
inkomst, men för dopning saknas tillräckligt god
data om utbildning och inkomst. Män är överrepresenterade
inom alla områden utom när det
gäller tobaksbruk.
10.7 Prioriterade åtgärdsförslag
för personer i yrkesverksam ålder
Statens folkhälsoinstitut föreslår att åtgärderna
inriktas på att stärka arbetslösa och människor
som står långt från arbetsmarknaden, främst
unga. En sådan stärkande åtgärd är att säkerställa
att alla får en grundläggande skolutbildning.
Dessutom behövs starkare reguljära arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för personer som är
eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. För ungdomar
bör tremånadersregeln i jobbgarantin
avskaffas.
Satsningar behövs även för ensamstående med
barn. Många ensamstående med barn lever under
särskilt stränga ekonomiska förhållanden, och
för dem föreslår vi ökade ekonomiska bidrag.
Hemmets miljö och relationen mellan barn
och föräldrar är faktorer som påverkar både barnens
och de vuxnas hälsa och välbefinnande. I
rollen som förälder kan man ibland behöva stöd.
Statens folkhälsoinstitut stödjer för närvarande
utveckling av föräldrastödsprogram.
Det är viktigt med åtgärder som rör den psykosociala
arbetsmiljön. Hälsofrämjande arbetsmiljösatsningar
bör genomföras så att de innefattar
mätbara och uppföljningsbara mål kring hälsan i
arbetslivet. Vi förespråkar övergripande åtgärder
för hälsofrämjande organisationer och god företagshälsovård.
Särskilda åtgärder bör också riktas
mot sektorer och grupper i arbetslivet som har
hög arbetsrelaterad ohälsa och bristfälliga psykosociala
arbetsförhållanden.
Statens folkhälsoinstitut vill öka välbefinnandet
och minska fetma och sjukdomar som beror
på fysisk inaktivitet och ohälsosamma mat vanor.
Därför vill vi se en nationell strategi för att främja
goda matvanor och fysisk aktivitet samt för att
förebygga övervikt och fetma. Det är även angeläget
att utreda hur konsumtion av mat kan
påverkas genom ekonomiska styrmedel. Fysisk
aktivitet kan främjas i vardagen genom den
fysiska miljön i samhället. Till exempel kan folkhälsan
förbättras och skillnaderna i hälsa minska
om antalet personer som dagligen cyklar och går
ökar. Statens folkhälsoinstitut föreslår därför att
myndigheter ska samarbeta för att utveckla miljön
i samhället i syfte att öka den fysiska aktiviteten.
För alkohol, narkotika, dopning, tobak och
spel ger vi generella förslag till åtgärder som ändrad
lagstiftning och prishöjningar. Vi föreslår även
satsningar för att tidigt upptäcka och förebygga
olika typer av bruk, skadliga bruk och beroenden
som kan uppmärksammas i hälso- och sjukvården.
Detta skulle kunna stärka det förebyggande
arbetet och möjligheterna till behandling.
10.8 Utvecklingen av äldres hälsa
Bland äldre människor finns det stora skillnader,
både när det gäller förutsättningarna för ett gott
åldrande och hur åldrandet faktiskt ser ut. Det
går inte att se alla över 65 år som en enda grupp.
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 153