Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

5.1 Sammanfattning # # Ungas och unga vuxnas demokratiska deltagande är lågt, och det finns betydande skillnader mellan hög- och lågutbildade. # # Den självskattade diskrimineringen har minskat, men ohälsan hos dem som upplever diskriminering är stor. Viktiga åtgärder som genomförts är den nya diskrimineringslagen samt en modell för att mäta jämställdhet. # # En stor grupp barn går ut skolan utan fullständiga betyg. Flera åtgärder har därför inriktats på att se till att alla elever ska sluta grundsko- 5.2 Bakgrund I det här kapitlet beskriver vi de senaste årens utveckling inom det strategiska området Goda livsvillkor, samt vilka grupper i befolkningen som särskilt bör uppmärksammas. Vi ger även en översikt av vilka åtgärder som har genomförts och visar vilka samhälleliga förutsättningar för hälsa som åtgärderna har fokuserat på. Slutligen redovisar vi vilka åtgärder som behövs i framtiden. Informationen till kapitlet kommer från underlags<strong>rapport</strong>erna inom målområdena 1, 2, 3 och 6. 5.3 Utvecklingen med fokus på år 2004–2009 De målområden som vi redovisar i detta kapitel kräver relativt långa tidsserier för att man ska kunna dra några säkra slutsatser om utvecklingen. I samtliga fall använder vi statistik för en tidsperiod på minst fem år (2004–2009), men i vissa fall redovisar vi även längre tidsserier. I tabell 5.1 beskriver vi utvecklingen inom det strategiska området Goda livsvillkor. Först anges den huvudsakliga utvecklingen inom respektive målområde. Därefter beskriver vi läget för olika 52 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 lan med godkända betyg och på att öka ungas möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. # # Utbildningsnivån i befolkningen har höjts. Allt fler unga har dock svårt att få arbete, framför allt de som har högst förgymnasial utbildning. # # Åtgärder har genomförts för att minska arbetslösheten och antalet sjukskrivningar. Trots det är arbetslösheten mycket hög, speciellt för unga vuxna, lågutbildade och personer med utländsk bakgrund. Faktaruta 5.1 goda livSvillkor MÅloMrÅde 1–3 ocH delar av MÅloMrÅde 6 Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). Förutsättningarna för Goda livsvillkor formas främst med samhällsbeslut på nationell nivå och genom de strukturer som skapas genom besluten. Besluten kan gälla lagar om demokratisk delaktighet, jämställdhet och diskriminering, regelverk för transfereringar, utbildnings-, bostads- och arbetsmarknadspolitik med mera. Myndigheter, landsting och regioner samt kommuner har en central roll i att skapa goda livsvillkor liksom ideella organisationer.
tabell 5.1 det strategiska området goda livsvillkor. Utvecklingen av viktiga faktorer som påverkar befolkningens hälsa och grupper som särskilt bör uppmärksammas. Gäller åren 2004–2009. Målområde viktiga faktorer som påverkar hälsa och deras utveckling över tid generellt i befolkningen Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Demokratisk delaktighet Jämställdhet Socialt och praktiskt stöd Självupplevd diskriminering Fysisk tillgänglighet Utbildningsnivå Sysselsättning/ arbetsmarknadsposition Ekonomiska villkor Boendemiljö Miljön i hemmet Miljön i skolan grupper som särskilt bör uppmärksammas Grönt indikerar positiv utveckling generellt i befolkningen Gult indikerar oförändrad/stabil utveckling generellt i befolkningen Rött indikerar negativ utveckling generellt i befolkningen Ungdomar: tydliga skillnader i socioekonomisk bakgrund när det gäller demokratisk delaktighet Äldre: sämre möjligheter till socialt deltagande och tillgång till Internet i hemmet Personer med funktionsnedsättning: problem med fysisk tillgänglighet Unga vuxna (20–24 år), särskilt män: genomgående högre andel arbetslösa Personer utan fullgjord gymnasieutbildning: extra utsatta för arbetslöshet Personer med funktionsnedsättning samt utlandsfödda, särskilt födda utanför Europa: högre andel arbetslösa Antalet personer med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat Ensamstående med barn, pensionärer, långtidssjukskrivna och personer med sjuk- och aktivitetsersättning: fler med låg ekonomisk standard Barn till föräldrar födda utanför Sverige: något sämre relation till sina föräldrar Barn med utländsk bakgrund: sämre betyg än barn med svensk bakgrund (avser minst betyget godkänd i alla lästa ämnen i åk 9 resp. slutbetyg inom fyra år på gymnasiet) Pojkar: sämre betyg än flickor (avser minst betyget godkänd i alla lästa ämnen i åk 9 resp. slutbetyg inom fyra år på gymnasiet) kommentar Flickor har högre valdeltagande än pojkar. När det gäller övrig demokratisk delaktighet har äldre högre delaktighet än yngre. Det är fler kvinnor än män som upplever att de blivit utsatta för kränkande behandling. Bland män är det vanligare att de som är födda utanför Europa har upplevt kränkande behandling. För kvinnor är skillnaderna små vad gäller ursprungsland. Samtliga mätningar inom målområdet är gjorda under olika tidsperioder mellan 1996 och 2009. Avser år 2007/08 (ingen redovisning över tid pga. tidsseriebrott) Skillnaden ökade något 2004–2009 Skillnaden relativt oförändrad 2004–2009 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 53
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7: 4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10: Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12: tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14: För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16: The conditions for good health are
Page 17 and 18: health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20: K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22: domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24: 1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26: tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28: nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30: K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32: 2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33: En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37: 3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39: i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41: Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43: 4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45: Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47: Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49: tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75: En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77: 7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79: tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81: tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83: 7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85: innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88: K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90: tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92: tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94: ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96: ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98: gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102: Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112:
spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114:
land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116:
kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118:
Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120:
De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122:
Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124:
Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126:
Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132:
vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134:
Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136:
Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138:
Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140:
K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142:
9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144:
9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146:
Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147:
• Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?