Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

uppmuntra sina anställda att motionera. Resultatet har visat att färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar, en mindre andel röker, alkoholkonsumtionen har minskat och förekomsten av diabetes typ 2 har sjunkit. Fler konsumerar mer grönsaker och fibrer samt mindre fett. Västerbottens befolkning har därmed fått bättre förutsättningar för en god hälsa (Norberg, Wall, Boman & Weinehall, 2010; Weinehall, Hellsten, Boman & Hallmans, 2001). 9.6.1 Samhällsekonomiska konsekvenser Västerbottensprojektet är ett exempel på ett politiskt samarbete mellan landstinget och kommunen för att investera långsiktigt i hälsa. Det är även ett exempel på en investering i ett förebyggande folkhälsoarbete som på lång sikt har resulterat i en hälsosammare befolkning. Studier har också visat att Västerbottensprojektet är kostnadseffektivt (Lindholm, Rosen, Weinehall & Asplund, 1996). 9.6.2 Hinder och möjliga lösningar De åtgärder som görs för <strong>folkhälsa</strong>n i dag kommer att ge effekt på tillväxten och utvecklingen i Sverige först om några år (Suhrcke, McKee, Arce Sauto, Tsolova & Mortensen, 2005). Investeringar i hälsofrämjande hälso- och sjukvård måste därför göras utifrån ett långsiktigt perspektiv. Hälsoinvesteringar är en fråga som berör många olika politiska områden, inte bara hälso- och sjukvården. Investeringarna skapar samhällsekonomiska kostnader i nutid, men som vi har sett ovan kan de på sikt generera samhällsekonomiska vinster. Det skapas med andra ord en kostnadspuckel som sedan övergår till en vinst i form av en friskare och hälsosammare befolkning. Friska individer bidrar till samhället genom att vara produktiva, vilket också skapar en samhällsekonomisk vinst i stället för en kostnad (figur 9.4). Friska individer kommer inte att belasta hälso- och sjukvården. De långsiktiga samhällsekonomiska vinsterna beror på ökad produktivitet och minskade kostnader för sjukvård och socialt stöd. 144 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 Figur 9.4 Kostnadspuckel och vinster i ett långsiktigt perspektiv på hälsoinvesteringar Kostnad Vinst Tidiga och förebyggande insatser Frisk befolkning Tid Denna kostnadspuckel kan vara en orsak till att landsting väljer att inte arbeta förebyggande enligt Västerbottensprojektets modell, för dagens budgetsystem kan normalt inte hantera sådana pucklar. För att stimulera ett förebyggande arbete skulle man kunna inrätta fonder för ett främjande och förebyggande folkhälsoarbete där de berörda aktörerna kan låna pengar, eventuellt räntefritt, och göra återbetalningar efter en viss period när ”vinsterna” börjar komma. 9.7 Avslutande kommentarer De exempel som presenteras här har visat på flera hinder för ett förebyggande folkhälsoarbete med tidiga insatser. Exempel på hinder är: • Dagens strukturer främjar inte samverkan mellan olika aktörer: när kommuner satsar på tidiga förebyggande insatser så är det ofta andra aktörer (främst myndigheter) som minskar sina kostnader. Kommunerna är de viktigaste aktörerna när det gäller dessa insatser, men de ekonomiska incitamenten saknas. • Dagens budgetsystem är för kortsiktiga och avgränsade till så små organisatoriska enheter att det blir omöjligt att se vilka handlingsalternativ som är bäst för hälsan och mest samhällsekonomiskt fördelaktiga. Resultatet kan bli prioriteringar som leder till ohälsa samt stora och onödiga samhällskostnader.
• Dagens budgetsystem kan normalt inte hantera de kostnadspucklar som uppstår då ett förebyggande arbete ska påbörjas, vilket gör att insatserna kan utebli. Det utvecklingsarbete som har påbörjats av aktörer ute i landet för att komma över hindren bör stödjas och utvärderas, och erfarenheterna bör spridas. rekoMMenderade Åtgärder: <strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut föreslår att en statlig utredning tillsätts där pilotprojekt som främjar hälsa och samhällsekonomi genomförs och utvärderas. Möjliga inriktningar skulle kunna vara att • de berörda aktörerna, till exempel kommuner och myndigheter, får söka stimulansmedel och pröva nya modeller för budgetsystem och samverkan som främjar tidiga åtgärder och förebyggande arbete • regeringen inrättar fonder för att främja hälsa och förebygga ohälsa, där berörda aktörer kan låna pengar för åtgärder som skapar förutsättningar för långsiktigt god hälsa och som främjar samhällsekonomin. Referenser Lindholm, L., Rosen, M., Weinehall, L., & Asplund, K. (1996). Cost effectiveness and equity of a community based cardiovascular disease prevention programme in Norsjo, Sweden. Journal of Epidemiology & Community Health 50(2) 190–195. Norberg, M., Wall, S., Boman, K., & Weinehall, L. (2010). The Vasterbotten Intervention Programme: Background, design and implications. Global Health Action 3. Suhrcke, M., McKee, M., Arce Sauto, R., Tsolova, S., & Mortensen, J. (2005). The contribution of health to the economy in the European Union. Luxembourg: Office for Official Publications of the European Communities. Weinehall, L., Hellsten, G., Boman, K., & Hallmans, G. (2001). Prevention of cardiovascular disease in Sweden: The Norsjo community intervention programme – motives, methods and intervention components. Scandinavian Journal of Public Health 29 (56 suppl.), 13–20. FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 145
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14:
För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16:
The conditions for good health are
Page 17 and 18:
health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20:
K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22:
domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24:
1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26:
tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28:
nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30:
K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32:
2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33:
En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37:
3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39:
i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41:
Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43:
4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45:
Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47:
Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49:
tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51:
4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53:
Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55:
5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57:
grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59:
tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61:
utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63:
Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65:
6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67:
tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69:
och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71:
institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73:
6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75:
En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77:
7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79:
tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81:
tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83:
7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85:
innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88:
K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90:
tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92:
tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94:
ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96: ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98: gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102: Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114: land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116: kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118: Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120: De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122: Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124: Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126: Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 129 and 130: gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132: vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134: Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136: Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138: Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140: K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142: 9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144: 9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145: Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 150 and 151: 10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153: arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155: 10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157: Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159: Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161: 11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163: i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165: förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167: En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169: Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171: låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173: ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175: Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176: Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?