Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

6.1 Sammanfattning # # För arbetsorsakade besvär har situationen förbättrats medan utvecklingen är i stort sett oförändrad för den psykosociala miljön. Kvinnor rapporterar bland annat en sämre situation än män när det gäller arbetskrav och inflytande, medan män rapporterar en sämre situation när det gäller arbetsolyckor och socialt stöd. Åtgärder har under perioden bland annat vidtagits av Arbetsmiljöverket och arbetsmarknadens parter för att förbättra och förenkla arbetslivsrelaterade normer och lagar. # # När det gäller området miljöer och produkter är situationen förbättrad för radonexponering, oförändrad för luftföroreningar och miljöer som kan relateras till skador samt försämrad för exponering för uv-strålning och buller. För farliga kemiska ämnen är situationen oviss. Barn är en särskilt känslig grupp när det gäller miljö och hälsa. Norm- och lagförändringar har haft störst betydelse för utvecklingen, till exempel kan den nya lagstiftningen Reach nämnas på kemikalieområdet. # # Immuniteten mot de sjukdomar som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet är fortsatt god. Antalet fall av antibiotikaresistens ökar. Vad gäller utvecklingen av smittämnen så varierar trenden för de olika smittämnena. Den långsamt ökande trenden för sexuellt överför- 6.2 Bakgrund I det här kapitlet beskriver vi de senaste årens utveckling inom det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, samt vilka grupper i befolkningen som särskilt bör uppmärksammas. Vi ger även en översikt av 62 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 bara infektioner håller i sig. Hiv ökar, framför allt bland män som har sex med män. Normer och lagar har skärpts bland annat för att stärka kravet på hygienisk standard inom vård och omsorg. # # Inom området sexualitet och reproduktiv hälsa är situationen relativt oförändrad. Ungdomar och unga vuxna är särskilt riskutsatta. Framtagandet av nationella handlingsplaner inom SRHR-området har varit viktiga åtgärder. # # För fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel är utvecklingen oförändrad under perioden. # # Personer som är lågutbildade och har sämre ekonomi är mindre fysiskt aktiva, äter mindre frukt och grönsaker och har oftare övervikt och fetma jämfört med hela befolkningen. Under perioden har en ny kursplan för ämnet idrott och hälsa utvecklats och en ny skollag genomförts som kräver att skolmåltiderna ska vara näringsriktiga. # # För framtiden är det viktigt att prioritera åtgärder som stärker det hälsofrämjande inslaget i de livsmiljöer där vi bor, arbetar och tillbringar större delen av vår fritid samt att ge förutsättningar för berörda aktörer att kraftsamla utifrån tydliga målsättningar och roller kring gemensamma frågor. Dessa åtgärder behöver kombineras med informativa insatser. vilka åtgärder som har genomförts och visar vilka samhälleliga förutsättningar för hälsa som åtgärderna har fokuserat på. Slutligen redovisar vi vilka åtgärder som behövs i framtiden. Informationen till kapitlet kommer från underlagsrapporterna inom målområdena 4–5 och 7–10.
HälSoFräMjande livSMiljÖer ocH levnadSvanor MÅloMrÅde 4–10 Med Hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5). För att informativa insatser som syftar till att påverka människors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom alla de nämnda målområdena. Förutsättningarna för Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner samt ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivarna en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare. 6.3 Utvecklingen med fokus på år 2004–2009 I tabell 6.1 (se sidan 64) beskriver vi utvecklingen inom det strategiska området Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor med fokus på perioden 2004–2009. Först anges den huvudsakliga utvecklingen inom respektive målområde. Därefter beskriver vi läget för olika grupper i samhället, vars situation särskilt bör uppmärksammas. Här följer en mer detaljerad beskrivning av de sex olika målområdena. 6.3.1 MÅloMrÅde 4: Hälsa i arbetslivet Den självskattade arbetsorsakade ohälsan har tenderat att minska under senare år, när det gäller både belastningsrelaterade och stressrelaterade besvär. Kvinnor anger dock oftare arbetsorsakad ohälsa än män. Många trivs bra eller ganska bra med sina arbetsuppgifter, men lågutbildade och arbetare anger lägre grad av arbetstrivsel. En relativt hög andel arbetstagare verkar också uppleva höga arbetskrav, lågt inflytande och bristfälligt socialt stöd i arbetet. När det gäller anställningstrygghet finns en tendens till ökad oro för att förlora arbetet bland både män och kvinnor. Vidare är relativt många trötta efter arbetet och tycker att de har fått sämre möjligheter att vila och koppla av mellan arbetsdagarna. 6.3.2 MÅloMrÅde 5: Miljöer och produkter Tidigare förbättrades luftkvaliteten i svenska tätorter, men denna trend har avtagit. Kemikalier används alltmer i världen. Nya kemiska ämnen tillkommer vars hälsoeffekter vi inte har tillräcklig kunskap om. Olika ämnens förekomst varierar över tid och därför kan man inte se någon tydlig trend för tillståndet i miljön. Alla cancertyper som kan kopplas till uv-strålning har ökat kraftigt de senaste åren. Den viktigaste orsaken bedöms vara våra solvanor. Vidare bosätter sig allt fler i tätorter samtidigt som personbilstrafiken ökar. Detta leder till ökade bullerproblem, och fler utsätts för trafikbullernivåer som överskrider gällande riktvärden. Saneringstakten av radon i både småhus och fler- bostadshus har ökat, men fortfarande har cirka 250 000 småhus i Sverige förhöjda radonhalter. Utvecklingen har sett olika ut för avsiktliga skador (våld och självmord) respektive oavsiktliga skador (olycksfall). Våldet och självmorden har minskat, medan olycksfallen har ökat något. Totalt inträffar omkring 710 000 skadefall årligen, varav 95 procent är olycksfall. Hela 80 procent av olycksfallen inträffar i skol-, hem- och fritidsmiljöer. Andelarna skador i arbetsmiljö res- FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 63
Page 1:
Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5:
© STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7:
4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10:
Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12:
tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14: För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16: The conditions for good health are
Page 17 and 18: health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20: K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21 and 22: domar av kommissionens arbete samt
Page 23 and 24: 1.3 Metodik och analysmodeller Uppd
Page 25 and 26: tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28: nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30: K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32: 2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33: En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37: 3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39: i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41: Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43: 4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45: Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47: Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49: tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55: 5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73: 6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75: En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77: 7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79: tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81: tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83: 7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85: innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88: K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90: tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92: tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94: ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96: ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98: gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100: ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102: Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104: 8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 107 and 108: Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 109 and 110: ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112: spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114: land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116:
kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118:
Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120:
De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122:
Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124:
Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126:
Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 127 and 128:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 129 and 130:
gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132:
vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134:
Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136:
Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138:
Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140:
K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142:
9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144:
9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146:
Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147:
• Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?