Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

Allt färre personer har sjukpenning och sjukersättning.
Dock har andelen med låg ekonomisk
standard fördubblats från knappt 11 procent
2005 till drygt 23 procent 2008 bland dem som är
långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitets-
ersättning.
De flesta som tar emot ekonomiskt bistånd får
hjälp några månader under ett kalenderår. Antalet
långvariga biståndsmottagare (bistånd minst
tio månader under ett kalenderår) ökade under
perioden 2003–2008. Nästan hälften av biståndsmottagarna
var yngre personer.
Kvinnor har vidare genomgående högre sjukskrivningstal
än män, men skillnaderna mellan
könen minskar successivt.
De allra flesta invånare har tillgång till en bra
bostad, men i vissa regioner råder bostadsbrist.
Särskilt ensamstående med många barn har svårt
att få en passande bostad, liksom unga vuxna.
5.3.3 MÅloMrÅde 3: barns och ungas uppväxtvillkor
De allra flesta barn uppger att de kommer mycket
eller ganska bra överens med båda sina föräldrar,
men barn med föräldrar födda utanför Sverige
uppger att de har en något sämre relation.
Förälderns utbildningsnivå påverkar inte relationen
till barnet på något entydigt sätt, men i tjänstemanna-
och företagarhushåll anger något fler
barn att de kommer överens med sina föräldrar
än i arbetarhushåll.
Fortfarande når en fjärdedel av eleverna i
grundskolans årskurs nio inte kunskapsmålen i
ett eller flera ämnen. Man kan även se stora skillnader
mellan olika grupper av elever. Läsåret
2008/2009 var det fler pojkar än flickor i årskurs
nio som inte nådde kunskapsmålen i ett eller
flera ämnen. Vidare fick 80 procent av eleverna
med svensk bakgrund minst betyget godkänd i
alla lästa ämnen, jämfört med 60 procent av eleverna
med utländsk bakgrund. Lägst andel elever
som fick minst betyget godkänd i alla lästa ämnen
hade gruppen barn till föräldrar med endast förgymnasial
utbildning (46 procent). Denna andel
sjönk dessutom något mellan läsåren 2004/2005
och 2008/2009. Motsvarande siffror för barn till
föräldrar med gymnasial respektive eftergymnasial
utbildning var 72 respektive 87 procent.
Andelen gymnasieelever som uppnått slutbetyg
inom fyra år var 76 procent läsåret 2008/2009.
Andelen var större bland flickor än bland pojkar,
liksom bland elever som har föräldrar med
svensk bakgrund än med utländsk bakgrund. För
gruppen elever som har föräldrar med utländsk
bakgrund sjönk dessutom andelen elever som fått
slutbetyg inom fyra år mellan läsåren 2004/2005
och 2008/2009. Vidare fick endast drygt hälften
av eleverna med föräldrar med högst förgymnasial
utbildning slutbetyg inom fyra år läsåret
2008/2009.
5.3.4 MÅloMrÅde 6: Hälsofrämjande hälso-
och sjukvård
Vi redovisar hur målområde 6 har betydelse för
det strategiska området Goda livsvillkor i kapitel
4 i denna rapport, under rubriken ”Hälso- och
sjukvård på lika villkor?”. Vi hänvisar därför till
detta kapitel, där vi beskriver läget när det gäller
tillgång till en hälsofrämjande hälso- och sjukvård
på lika villkor.
5.4 Genomförda åtgärder och
framtida behov – en översikt
Det här avsnittet inleds med en översikt av åtgärder
som har genomförts inom det strategiska
området Goda livsvillkor sedan 2004. Därefter
analyserar vi vilka åtgärder som behövs i framtiden.
I tabell 5.2 (vänstra kolumnen) har vi sammanställt
viktiga faktorer – samhälleliga förutsättningar
för hälsa – som kan påverkas genom
politiska beslut.
Tabell 5.2 visar vilka faktorer som de genomförda
åtgärderna främst har syftat till att påverka
inom respektive målområde. Dessa faktorer är
markerade med en blå fylld ruta. I tabellen finns
också fyllda cirklar. De markerar vilka faktorer
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 55