Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

institut i det så kallade Riskbruksprojektet
utvecklat modeller för att förändra attityder och
beteenden kring droganvändning i arbetslivet.
I samarbete med företagshälsovården har modellen
prövats i ett flertal organisationer, och omfattande
informations- och utvecklingsinsatser har
genomförts. En utvärdering visar att åtgärderna
har nått ett stort antal arbetsplatser.
Framtida behov
För att kunna följa hälsan i arbetslivet på ett
bättre sätt i framtiden behöver indikatorerna på
området samlas och utvecklas. Ökade satsningar
på införande av modeller för att skapa hälsofrämjande
organisationer gör det möjligt att förbättra
levnadsvanor och psykosociala arbetsförhållanden.
Det kan bidra till såväl ökad hälsa i
arbetslivet som mer effektiva och konkurrenskraftiga
organisationer. Det systematiska arbetsmiljöarbetet
har dock inte fått fullt genomslag på
svenska arbetsplatser, och många har inte tillgång
till företagshälsovård (främst mindre företag
och organisationer). Under de kommande åren
behövs därför fortsatta satsningar på företagshälsovården
och tillsyn av arbetsmiljön. Detta för
att förändra värderingar, attityder och beteenden
samt arbetsmiljöförhållanden.
6.4.2 MÅloMrÅde 5: Miljöer och produkter
Åtgärderna för att begränsa skadlig miljöpåverkan
och skador har under de senaste åren inriktats
mot att förändra normer och lagar, värderingar,
attityder och beteenden och utformning
av fysisk och psykosocial miljö (se tabell 6.2).
Normer och lagar samt utformning av fysisk och
psykosocial miljö
Förändrade normer och lagar har haft störst
betydelse för utvecklingen på miljöområdet. Den
nya lagstiftningen Reach på kemikalieområdet
kan till exempel komma att minska kemikalieriskerna
i Europa påtagligt. Ett exempel på nationell
nivå är att kommunerna 2009 fick rätt att
förbjuda dubbdäck på vissa vägsträckor. Det är
68 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010
dock för tidigt att bedöma vilken effekt denna
lag kan tänkas få för luftkvaliteten. När det gäller
nationella åtgärder mot luftföroreningar har
utvärderingar visat att det behövs kombinationer
av juridiska, ekonomiska och informativa styrmedel
i så kallade styrmedelspaket. På skadeområdet
kan vi nämna lagen om obligatorisk cykelhjälmsanvändning
för barn upp till 15 år. Lagen
har ökat användningen av cykelhjälmar bland
både barn och vuxna. Boverket har gett ut allmänna
råd kring planering av bostäder i förhållande
till buller från väg-, spår- och flygtrafik.
Värderingar samt attityder och beteenden
Många åtgärder har också genomförts för att
förändra rådande värderingar samt attityder
och beteenden. År 2006 gav Strålsäkerhetsmyndigheten
till exempel ut ”En bok om solen” för
barn upp till tolv år samt vuxna runt barn. Boken
skickades ut till alla förskolor i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten
bedömer att informationsinsatsen
på sikt ska förändra hur människor beter sig
i solen och därmed minska antalet hudcancerfall.
En annan viktig åtgärd är Boverkets informationsskrift
om radon ”Vad lätt det vore om radon var
grönt…” från 2005/2006. Denna skrift var riktad
till husägare.
Inom skadeområdet är det viktigt att det finns
ansvariga myndigheter. Det olycksfallsförebyggande
arbetet har successivt minskat i omfattning
och spritts på en mängd aktörer. Bland annat har
det skadeförebyggande programmet lagts ned.
Modellen Säker och trygg kommun, som varit en
föregångare för lokalt förebyggande arbete, saknar
för närvarande både huvudman och medel
för att driva verksamheten vidare.
En nationell handlingsplan för att bekämpa
mäns våld mot kvinnor togs fram år 2007.
Framtida behov
Miljöer och produkter spänner över ett brett
område och många åtgärder måste genomföras
om utvecklingen ska kunna vändas i en positiv
riktning för hälsan. Framtida åtgärder behöver