Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
4.4.3 personer med hbt-identitet<br />
I <strong>rapport</strong>en Homosexuellas, bisexuellas och<br />
transpersoners hälsosituation (<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut,<br />
2005) redovisade Folkhälsoinstitutet att<br />
en betydligt större andel personer med hbt-identitet<br />
hade en dålig hälsa jämfört med den övriga<br />
befolkningen. Studierna visade också på stora<br />
skillnader inom gruppen personer med hbt-identitet.<br />
Transpersoner hade så gott som genomgående<br />
den sämsta hälsan, följt av bisexuella och<br />
homosexuella.<br />
Variabeln dåligt hälsotillstånd visade sig vara<br />
fördubblad bland personer med hbt-identitet<br />
i åldern 16–24 år och trefaldigad bland homo-<br />
eller bisexuella kvinnor i åldern 45–64 år, jämfört<br />
med den övriga befolkningen.<br />
Vidare var andelen personer med nedsatt psykiskt<br />
välbefinnande dubbelt så stor bland homo-<br />
eller bisexuella personer jämfört med den övriga<br />
befolkningen. Homo- eller bisexuella i åldrarna<br />
16–29 och 45–64 år <strong>rapport</strong>erade också känslor<br />
av stress samt svåra sömnbesvär i betydligt högre<br />
utsträckning än den övriga befolkningen. Dessutom<br />
hade homo- och bisexuella mycket oftare<br />
övervägt att ta sitt liv, framför allt homo- och<br />
bisexuella i åldern 16–29 år. Andelen självmordsförsök<br />
var dubbelt så stor i gruppen jämfört<br />
med övriga jämnåriga (<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut,<br />
2010a; Winzer & Boström, 2007). Hälften<br />
av alla transpersoner hade någon gång övervägt<br />
att ta sitt liv, och transpersoner hade också försökt<br />
ta sitt liv i större utsträckning än homo- och<br />
bisexuella.<br />
Personer med hbt-identitet var även socialt<br />
utsatta; de fick ett bristande socialt stöd samt<br />
utsattes för hot om våld och våld i större utsträckning<br />
än den övriga befolkningen. Exempelvis<br />
<strong>rapport</strong>erade 46 procent av de homo- eller bisexuella<br />
männen i åldern 16–29 år att de hade varit<br />
utsatta för våld under de senaste 12 månaderna,<br />
jämfört med 10 procent av de unga männen i den<br />
övriga befolkningen (Winzer & Boström, 2007).<br />
4.4.4 personer med funktionsnedsättning<br />
Ungefär 1,5 miljoner personer i åldern 16–84<br />
år har en funktionsnedsättning (Arnhof, 2008).<br />
Att ha en funktionsnedsättning behöver inte i sig<br />
betyda en försämrad hälsa, men personer med en<br />
funktionsnedsättning löper högre risk för ohälsa.<br />
En stor del av samhällets samlade ohälsa finns<br />
i denna grupp. Men runt en tredjedel av ohälsan<br />
i gruppen uppskattas vara påverkbar – så kallad<br />
onödig ohälsa.<br />
Ohälsan bland personer med funktionsnedsättning<br />
har ofta samband med ohälsosamma<br />
levnadsvanor: fler röker dagligen, sitter stilla på<br />
fritiden och har ett högt BMI jämfört med den<br />
övriga befolkningen. Personer med funktionsnedsättning<br />
är också oftare lågutbildade och har<br />
en dålig ekonomi (Arnhof, 2008). De har dessutom<br />
sämre tillgång till sysselsättning på arbetsmarknaden<br />
(Socialstyrelsen, 2010).<br />
4.4.5 könsskillnader<br />
Kvinnor <strong>rapport</strong>erar ofta en sämre hälsa än män<br />
(<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut, 2010a). Män lever<br />
däremot generellt kortare tid än kvinnor. I det här<br />
kapitlet visar vi genomgående att det finns skillnader<br />
i hälsa mellan män och kvinnor.<br />
4.5 Många orsaker till ohälsa<br />
bland dem med sämst hälsa<br />
I uppdraget att göra en folkhälsopolitisk <strong>rapport</strong><br />
ingår att redovisa utvecklingen för <strong>folkhälsa</strong>ns<br />
viktigaste bestämningsfaktorer. I samband<br />
med <strong>Folkhälsopolitisk</strong> <strong>rapport</strong> 2005 togs<br />
cirka 40 bestämningsfaktorer fram i samverkan<br />
med andra myndigheter. Vi har i denna <strong>rapport</strong><br />
avgränsat oss främst till sådana faktorer som har<br />
en direkt påverkan på hälsan. Dessa presenteras<br />
under hälsopåverkande faktorer i tabell 4.1.<br />
Det finns många orsaker till att personer som<br />
är lågutbildade eller har en låg inkomst har en<br />
sämre hälsa än den övriga befolkningen. I tabell<br />
4.1 sammanställer vi <strong>folkhälsa</strong>ns elva målområden<br />
och viktiga hälsopåverkande faktorer inom<br />
FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 45
Change language