Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
utvärderingar: När vi arbetat med denna <strong>rapport</strong><br />
har vi sett en tydlig brist på utvärderingar<br />
av genomförda åtgärder. Det har varit svårt att<br />
hitta underlag för att bedöma resultatet av de<br />
genomförda åtgärderna. Därför är det viktigt att<br />
regeringen prioriterar och stödjer utvärderingar,<br />
speciellt då medel tilldelas för att stimulera satsningar<br />
på regional och lokal nivå.<br />
regional uppFÖljning: I dag saknas en samordnande<br />
funktion på regional nivå för att följa upp<br />
det övergripande målet och de elva målområdena.<br />
Länsstyrelserna är en möjlig aktör med flera års<br />
erfarenhet från uppföljningen av miljömålen.<br />
Därutöver har vi identifierat behov när det gäller<br />
uppdrag och samverkan:<br />
uppdrag ocH SaMverkan: Det finns många myndigheter<br />
som har verksamhet med stor påverkan<br />
på hur <strong>folkhälsa</strong>n utvecklas. Dessa myndigheters<br />
verksamheter överlappar ofta varandra eller har<br />
nära kopplingar. Det finns därför behov av en<br />
samordningsfunktion för myndighetsarbetet, på<br />
ett liknade sätt som myndighetsarbetet med miljömålen<br />
är samordnat, eller samordningen som<br />
sker i ANDT-rådet. Ytterligare ett skäl som talar<br />
för detta är att företrädare på regional och lokal<br />
nivå har fört fram önskemål om en ökad samverkan<br />
mellan myndigheter, särskilt när det gäller<br />
utåtriktad verksamhet i folkhälsofrågor.<br />
Kommunerna är de viktigaste aktörerna när<br />
det gäller att samordna arbetet för <strong>folkhälsa</strong>n<br />
på lokal nivå. Det finns dock stora variationer i<br />
kommunernas arbete varför det kan finnas skäl<br />
att utreda möjligheten att formalisera kommunernas<br />
uppdrag för folkhälsofrågorna.<br />
8.5.2 rekommenderade åtgärder<br />
För att få balans i det systematiska kvalitetsarbetets<br />
fyra steg presenterat i figur 8.7 (sidan 126)<br />
krävs åtgärder som fokuserar på steg 2 och 4 där<br />
vi identifierat brister. Det behövs även åtgärder<br />
för att tydliggöra roller och stimulera till samverkan<br />
mellan olika aktörer.<br />
128 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010<br />
rekoMMenderade Åtgärder är att:<br />
1. Formalisera arbetet med hälsokonsekvensbedömningar<br />
2. Fastställa indikatorer för social hållbarhet<br />
3. Fastställa en modell för att följa upp socioekonomiska<br />
skillnader i hälsa<br />
4. Utreda hur uppföljningen av Mål för <strong>folkhälsa</strong>n<br />
kan samordnas på regional nivå<br />
5. Stödja arbetet med utvärderingar<br />
6. Inrätta en nationell samordningsgrupp för<br />
<strong>folkhälsa</strong><br />
7. Utreda möjligheten att lagfästa kommunernas<br />
ansvar för folkhälsofrågorna<br />
Formalisera arbetet med hälsokonsekvensbedömningar<br />
Bakgrund<br />
Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) anses vara<br />
en systematisk och användbar analysmetod, som<br />
hjälper till att sprida folkhälsofrågorna till andra<br />
områden lokalt och regionalt (<strong>Statens</strong> folkhälsoinstitut,<br />
2009a). I propositionen En förnyad folkhälsopolitik<br />
(2007/08:110) beskrivs HKB som ett<br />
viktigt verktyg som kompletterar och höjer kvaliteten<br />
på olika beslutsunderlag och som därmed<br />
kan bidra till att beslut blir bättre underbyggda<br />
ur folkhälsosynpunkt.<br />
Tre faktorer är strategiskt viktiga för ett lyckat<br />
arbete med HKB (Knutsson & Linell, 2010):<br />
• att man avsätter pengar till utbildning och<br />
utveckling av metoder<br />
• att man skapar nationella och regionala centra<br />
för att stödja det operativa arbetet med HKB<br />
på lokal och regional nivå<br />
• att man systematiskt avsätter resurser för att<br />
genomföra HKB.<br />
HKB bör knytas ihop med miljökonsekvensbedömningar<br />
(MKB), så att både miljömässiga<br />
och sociala konsekvenser beskrivs i ett sammanhang.<br />
En HKB kan vara olika djup och resurskrävande<br />
beroende på hur komplex frågan är. Det har<br />
dock visat sig att fördelarna med att göra HKB