Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

More documents

Recommendations

Info

Faktaruta 1.2 Tre strategiska områden beSkrivning av de tre StrategiSka oMrÅdena goda livSvillkor. Målområde 1–3 och delar av målområde 6. Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att skapa möjligheter till en bra start i livet vilket kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). Förutsättningarna för Goda livsvillkor formas främst genom samhällsbeslut på nationell nivå och med de strukturer som skapas genom besluten. Besluten kan gälla lagar om demokratisk delaktighet, jämställdhet och diskriminering, regelverk för transfereringar, utbildnings-, bostads- och arbetsmarknadspolitik med mera. Myndigheter, landsting och regioner samt kommuner har en central roll i att skapa goda livsvillkor liksom ideella organisationer. HälSoFräMjande livSMiljÖer ocH levnadSvanor. Målområde 4–10. Med hälsofrämjande livsmiljöer menas arbetsmiljön (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 10) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (mål område 5). 20 FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 För att informativa åtgärder som syftar till att påverka människors attityder och beteenden ska få genomslag är stödjande livsmiljöer en viktig förutsättning. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6) spelar en roll inom alla de nämnda målområdena. Förutsättningarna för Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor formas främst av regionala och lokala aktörer såsom länsstyrelser, landsting och regioner, kommuner samt ideella organisationer. När det gäller arbetsmiljön har arbetsgivarna en viktig roll i att forma hälsofrämjande arbetsmiljöer i dialog med arbetstagarnas företrädare. alkoHol, narkotika, dopning, tobak ocH Spel. Målområde 11 och delar av målområde 6. Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. <strong>Statens</strong> ansvar är att stifta lagar och kontrollera att de efterlevs samt att följa konsumtions-, missbruks- och skadeutvecklingen. Staten ska också utveckla och tillämpa förebyggande metoder med vetenskapligt bevisad effekt samt erbjuda kompetensutveckling i förebyggande arbete. Centrala myndigheter är viktiga aktörer liksom länsstyrelserna som bland annat har ansvar för tillsynsverksamhet. Även hälso- och sjukvården har en viktig del i det förebyggande arbetet eftersom den kan uppmärksamma risken för olika typer av bruk, skadliga bruk och beroenden. Kommunerna är navet i det lokala förebyggande arbetet bland annat genom sitt samarbete med olika verksamheter, inte minst ideella organisationer.
1.3 Metodik och analysmodeller Uppdraget är omfattande och komplext, och vi har därför valt att utgå från den särskilda metodik som används inom den beslutsfattarorienterade systemanalysen (Olsson & Sjöstedt, 2004). Ett stort antal intressenter berörs av de frågor vi tar upp, och vi har strävat efter en bred delaktighetsprocess. Vi har bjudit in berörda intressenter att komma med idéer och förslag till framtida åtgärder samt att vara med och identifiera behov av stöd på regional och lokal nivå. Det betyder att även processperspektivet har haft stor betydelse för hur vi har lagt upp och genomfört idéer och förslag till framtida åtgärder i arbetet. 1.3.1 Systemanalytisk metodik Den metodik som ligger till grund för analyserna i det här regeringsuppdraget är utarbetad inom den beslutsfattarorienterade systemanalysen (Olsson & Sjöstedt, 2004). Metodiken är speciellt anpas- Figur 1.1 Faktorer som påverkar <strong>folkhälsa</strong>n Arbetsmiljö Arbetslöshet Källa: G. Dahlgren och M. Whitehead. Trafik Utbildning MILJÖ Samhällsekonomiska strategier sad för utredningar som bland annat kännetecknas av att problemet är dynamiskt, tidsperspektiven långa, systemgränserna inte självklara, målen vagt definierade och vissa väsentliga faktorer inte kvantifierbara. Tyngdpunkten i systemanalytisk metodik läggs vid att • formulera problem • skapa flera handlingsalternativ, inklusive ett referensalternativ • utveckla kriterier för att jämföra alternativen • hantera osäkerheter • beskriva utredningens begränsningar • strukturera och skapa överblick över genomförda analyser. 1.3.2 tre modeller i analysen När man studerar komplexa system behövs beskrivande modeller för att analysen ska bli strukturerad och tydlig. Vi har valt att använda tre modeller som har ett likartat sätt att beskriva Jordbruk och livsmedel Ålder Kön Arv Fritid och kultur Boende Matvanor Sexualitet och samlevnad Narkotika Fysisk Alkohol Sociala nätverk aktivitet Barns Socialt vuxen- Tobak stöd Individ Familj kontakter Socialförsäkring Sömnvanor Socialtjänst Hälso-, sjuk- och tandvård FOLKHÄLSOPOLITISK RAPPORT 2010 21
Page 1: Folkhälsopolitisk rapport 2010 Fra
Page 4 and 5: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6 and 7: 4.8 Mätning av socioekonomiska ski
Page 9 and 10: Förord SverigeS rikSdag antog den
Page 11 and 12: tigt att följa utvecklingen över
Page 13 and 14: För åldersgruppen 20-64 år påve
Page 15 and 16: The conditions for good health are
Page 17 and 18: health in ongoing work on a nationa
Page 19 and 20: K A P I T E L 1 Uppdraget och utgå
Page 21: domar av kommissionens arbete samt
Page 25 and 26: tabell 1.1 Komponenterna i modellen
Page 27 and 28: nen kommer såväl från Statens fo
Page 29 and 30: K A P I T E L 2 Den folkhälsopolit
Page 31 and 32: 2.5 Viktiga aktörer på olika niv
Page 33: En viktig förutsättning för befo
Page 36 and 37: 3.1 Sammanfattning # # Med ett akti
Page 38 and 39: i tabell 3.2. De hälsopåverkande
Page 40 and 41: Vidare uppmärksammades nyttan med
Page 42 and 43: 4.1 Sammanfattning # # Medellivslä
Page 44 and 45: Figur 4.2 Återstående medellivsl
Page 46 and 47: Figur 4.5. Andelen kvinnor och män
Page 48 and 49: tabell 4.1 Faktorer som bidrar till
Page 50 and 51: 4.7 Hälso- och sjukvård på lika
Page 52 and 53: Kristenson, M., Kucinskiene, Z., Be
Page 54 and 55: 5.1 Sammanfattning # # Ungas och un
Page 56 and 57: grupper i samhället, vars situatio
Page 58 and 59: tabell 5.2 Genomförda åtgärder u
Page 60 and 61: utöver har regeringen sänkt skatt
Page 62 and 63: Referenser Backhans, M., & Månsdot
Page 64 and 65: 6.1 Sammanfattning # # För arbetso
Page 66 and 67: tabell 6.1. det strategiska område
Page 68 and 69: och hälsa. Andelen barn som cyklar
Page 70 and 71: institut i det så kallade Riskbruk
Page 72 and 73:
6.4.4 MÅloMrÅde 8: Sexualitet och
Page 74 and 75:
En åtgärd som har påverkat tillg
Page 76 and 77:
7.1 Sammanfattning # # Den totala a
Page 78 and 79:
tabell 7.1 det strategiska området
Page 80 and 81:
tabell 7.2 Genomförda åtgärder u
Page 82 and 83:
7.4.2 MÅloMrÅde 11: narkotika Åt
Page 84 and 85:
innebär att skyddet mot passiv rö
Page 87 and 88:
K A P I T E L 8 Rekommenderade fram
Page 89 and 90:
tur för arbetet som gör det möjl
Page 91 and 92:
tillsätta en kommitté eller motsv
Page 93 and 94:
ingen ett gemensamt förslag till h
Page 95 and 96:
ett barn utgör till exempel de oli
Page 97 and 98:
gör det svårt att renodla resulta
Page 99 and 100:
ehövs styr- och ersättningssystem
Page 101 and 102:
Figur 8.2 Rekommenderade åtgärder
Page 103 and 104:
8.3.4 MÅloMrÅde 5: Miljöer och p
Page 105 and 106:
Förslag Statens folkhälsoinstitut
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
ade metoder, subventionering av pre
Page 111 and 112:
spektiv (Myndigheten för samhälls
Page 113 and 114:
land annat beskriva nationella mål
Page 115 and 116:
kan vara aktuella för att ge kostr
Page 117 and 118:
Skattehöjningen bör innebära att
Page 119 and 120:
De slumpvisa alkoholutandningsprove
Page 121 and 122:
Detta bör lyftas som ett prioriter
Page 123 and 124:
Figur 8.4. Årlig försäljning av
Page 125 and 126:
Figur 8.6. Andel (%) kvinnor och m
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
gäller steg 1, ta fram mål, och s
Page 131 and 132:
vida överstiger kostnaderna (Wisma
Page 133 and 134:
Statens folkhälsoinstitut bedömer
Page 135 and 136:
Garfield, C. F., Chung, P. J., & Ra
Page 137 and 138:
Socialstyrelsen. (2007). Nationella
Page 139 and 140:
K A P I T E L 9 Hinder i folkhälso
Page 141 and 142:
9.3 Exemplet funktionsnedsättning
Page 143 and 144:
9.3.2 Hinder och möjliga lösninga
Page 145 and 146:
Figur 9.3 Kostnader för personer m
Page 147:
• Dagens budgetsystem kan normalt
Page 150 and 151:
10.1 Sammanfattning # # Hälsofräm
Page 152 and 153:
arn. Antalet skilsmässor har ocks
Page 154 and 155:
10.6.1 det strategiska området god
Page 156 and 157:
Många människor över 65 år fort
Page 158 and 159:
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälso
Page 160 and 161:
11.1 Sammanfattning # # Många cent
Page 162 and 163:
i samhället, liksom förslag om at
Page 164 and 165:
förslag inom detta strategiska omr
Page 166 and 167:
En del av våra förslag berör ock
Page 168 and 169:
Funktionsnedsättning Nedsättning
Page 170 and 171:
låg ekonomisk standard Disponibel
Page 172 and 173:
ner som texten hänvisar till anvä
Page 174 and 175:
Bilaga 1. Projektorganisation Styrg
Page 176:
Bilaga 2. Myndigheter Här listar v
show all

Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa - Statens ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?