Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Att skapa en värdegemenskap
Människor väljer att engagera sig politiskt, inte som tidigare i
partier och fackförbund utan i stället i mer löst organiserade
rörelser med ett tydligare fokus på något avgränsat problemområde:
i miljöaktionsgrupper, i den globala rättviserörelsen, i
kvinnorättsrörelsen, i djurrättsgrupper eller i grupper som ägnar
sig åt civil olydnad. 47 För många blir det politiska deltagandet
fokuserat till specifika aktiviteter; man deltar i demonstrationer
och aktioner i samband med till exempel internationella toppmöten
eller deltar i gatufester och manifestationer med en
distinkt politisk agenda. 48 Exempelvis kan man delta i en Pridefestival
för att försöka ändra samhällets syn på HBTQ-personer
eller delta i protester mot IMF och Världsbanken i syfte att lyfta
upp utvecklingsländernas ekonomiska villkor på den politiska
dagordningen.
Aktivism behöver inte uteslutande ske i kollektiv form. Som
individ kan man ägna sig åt att enbart köpa vissa produkter –
eller undvika andra produkter – av ideologiska eller etiska skäl.
”Buycotting” (köpbojkott) handlar på det viset om rationella
försök att påverka, och samhällsforskare talar om detta just som
politisk konsumtion. 49 Sådana aktiviteter har visat sig kunna vara
nog så framgångsrika. Olika konsumentaktioner har tvingat en
del företag att ändra sina produktionssätt eller inköpsrutiner i
olika utvecklingsländer för att inte skada sitt varumärke. Andra
individuella former av utomparlamentariskt politiskt deltagande
är namninsamlingar och spridandet av flygblad.
Vissa former av politisk aktivism och utomparlamentariska
aktioner är att betrakta som illegala och kommer till uttryck i
exempelvis våldsamma demonstrationer och gatuslagsmål. Speciellt
de högerextrema grupperna har blivit ökända för sitt politiska våld
riktat mot meningsmotståndare på vänsterkanten eller mot
invandrare. Vänsterextremisternas våld riktar sig på motsvarande
sätt mot de politiska meningsmotståndarna (högerextremisterna)
men också mot företrädare för den kapitalistiska stat man säger sig
47 Hebert & Jacobsson, 1999.
48 Thörn, 1999; Sörbom, 2010.
49 Stolle et al., 2005.
98