Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Olika aspekter av <strong>samhällets</strong> värdegemenskap<br />
typen av frågor inte bör vara underförstådda utan klart <strong>och</strong><br />
tydligt motiverade i den integrationspolitiska debatten.<br />
Frågan om nationell identitet<br />
Innan vi går in på en diskussion om mer praktiska sätt att skapa<br />
eller upprätthålla gemensamma normer <strong>och</strong> värderingar i ett<br />
demokratiskt samhälle (kapitel 3) ska ytterligare ett begrepp<br />
kort behandlas: ”nationell identitet”.<br />
Frågan om nationell identitet hänger direkt samman med<br />
frågor som rör integration <strong>och</strong>/eller assimilation. I Sverige har<br />
dock det inte funnits någon omfattande debatt om detta utan<br />
kanske en mer allmän debatt om svenskhet <strong>och</strong> svensk mentalitet<br />
mot bakgrund av det europeiska integrationsprojektets förändrade<br />
karaktär på 1990-talet.<br />
En återkommande notering i så gott som alla texter om<br />
nationell identitet är att det handlar om ett problematiskt<br />
begrepp. Det är svårfångat <strong>och</strong> undflyende. Mer pragmatiskt<br />
orienterade statsvetare kan nöja sig med att tänka på nationell<br />
identitet som ett empiriskt mätbart uttryck för ett stöd för den<br />
politiska samfälligheten (se tabell 1 ovan). En nationalismforskare<br />
skulle problematisera konstruktionen av den nationella<br />
identiteten medan en historiker kanske skulle se på hur nationell<br />
identitet ingår i den ”stora berättelsen” om nationen <strong>och</strong> den<br />
moderna staten. Alla skulle fokusera på olika saker.<br />
I ett sammanhang där nationell identitet diskuteras tillsammans<br />
med integration <strong>och</strong> <strong>samhällets</strong> värdegemenskap hamnar man lätt i<br />
återvändsgränder. I någon mening blir ”svensk” <strong>och</strong> ”integrerad”<br />
samma sak; den invandrare som väl lyckas bli integrerad/assimilerad,<br />
blir så att säga svensk. Å andra sidan finns en utbredd syn på<br />
svenskhet som någonting exklusivt. Man kan svårligen vara svensk<br />
<strong>och</strong> någonting annat (som muslim, kurd eller invandrare). Man<br />
är svensk eller någonting annat. 160<br />
160 Johansson Heinö, 2011a, sid. 42.<br />
79