Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Olika aspekter av <strong>samhällets</strong> värdegemenskap<br />
”Socialisation” är en process där förhållningssätt <strong>och</strong> kunskaper<br />
förmedlas <strong>och</strong> lärs in, vilket resulterar i att en individ – ett barn<br />
eller en ung människa – fostras till en personlighet genom att<br />
överta omgivningens värderingar <strong>och</strong> normer. 124 Begreppet är<br />
vidare än ”uppfostran”, som främst omfattar de formella eller<br />
medvetna aspekterna av den förmedling av färdigheter som<br />
präglar ett barns uppväxt. Socialisation inbegriper även sådana<br />
former av påverkan som kan vara omedvetna, exempelvis subtila<br />
signaler som föräldrar sänder ut till sina barn utan att själva<br />
nödvändigtvis vara medvetna om dessa. I realiteten är en stor del<br />
av införlivandet av omgivningens normer omedveten för<br />
individen.<br />
För klassiska samhällsvetare som Émile Durkheim, Ferdinand<br />
Tönnies, Georg Simmel <strong>och</strong> Talcott Parsons var själva poängen<br />
med socialisation att öka sammanhållningen i samhället genom<br />
att skapa konsensus om <strong>samhällets</strong> centrala <strong>värden</strong>. När<br />
individerna internaliserade <strong>samhällets</strong> normer, alltså gjorde dem<br />
till sina, ökade chanserna att upprätthålla balansen i det sociala<br />
systemet, i en tid av dramatiska sociala omvälvningar.<br />
Socialisation sågs alltså som direkt relaterad till systemets<br />
stabilitet <strong>och</strong> överlevnad. 125<br />
Inom marxistiskt orienterad socialisationsteori har socialisation<br />
kopplats till föreställningen om den ideologiska<br />
överbyggnaden <strong>och</strong> alltså uppfattats som någonting negativt,<br />
som maktutövning <strong>och</strong> dominans. Socialisation har i ett sådant<br />
perspektiv tolkats som den process där den härskande klassens<br />
idéer överförs till de behärskade, till exempel genom skolan.<br />
Liknande synsätt återfinns inom feministiskt inspirerad<br />
socialisationsteori, där socialisation exempelvis kan betyda den<br />
process där patriarkala värderingar överförs till flickor <strong>och</strong> unga<br />
kvinnor. Mer allmänt innebär också socialisation i detta avseende<br />
att barn tilldelas kulturellt bestämda roller, där kön (genus)<br />
kanske är den mest <strong>grundläggande</strong> sociala konstruktionen. 126<br />
124 Denk, 1999.<br />
125 Jfr Jacobsson, 2010.<br />
126 Brante et al., 1997, sid. 296–298; jfr Acker, 1994; Bondestam, 2005.<br />
67
Change language