Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Att skapa en värdegemenskap
företagsledare utan ibland rentav som initiativlösa och därmed
närmast som en belastning. Det blir lite suspekt att stanna kvar,
att bryta mot det dominerande mönstret. 77 I den utsträckning
sådana uppfattningar om de ungas flyttbenägenhet och förmenta
ointresse för politik och samhällsfrågor återfinns också i
skolorna på glesbygden finns alltså ett potentiellt problem för
skolans demokratiska uppdrag. Det handlar i sådana fall om att
elever i skolan möter budskap om att inte inkluderas i samhällsgemenskapen,
att inte räknas på riktigt.
Förutsättningarna för att bedriva en likvärdig utbildning i
hela landet har diskuterats i åtminstone två rapporter under
2000-talet. Skolverkets rapport Utbildningsvillkor i glesbygd tar
upp problematiken kring utflyttning, strukturella omvandlingar
och nya lokala villkor, och den rapport som Myndigheten för
skolutveckling gav ut 2005, Utbildning i glesbygd – samspel eller
konflikt?, är en kunskapsöversikt av tidigare studier. Skolverksrapporten
visade bland annat att elever i glesbygden inte
nödvändigtvis får sämre utbildning än andra i landet utan att
arbetsklimatet på små skolor tycks kunna vara nog så väl
fungerande. Dock kvarstår inte sällan höga kostnader, en brist på
kompetens samt ett krympande elev- och föräldraunderlag som
distinkta hot. 78
Hem och skola: skilda världar?
Vi ska också se lite närmare på den problematik som kan finnas
med demokrati- och värdegrundsuppdraget i relation till
hemmen och andra socialisationskontexter (omvärlden). Som
utgångspunkt har vi konstruerat ytterligare en analysmodell
(tabell 4).
77 Svensson, 2010, sid. 288.
78 Utbildningsvillkor i glesbygd, 2000; Utbildning i glesbygd – samspel eller konflikt? En
kunskapsöversikt, 2005.
109