Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Olika aspekter av <strong>samhällets</strong> värdegemenskap<br />
2012) som syftat till att ”ge myndigheterna stöd i deras eget<br />
arbete med värdegrunds-, etik- <strong>och</strong> bemötandefrågor”. Svenska<br />
statstjänstemän förväntas med andra ord ha en gemensam värdegrund,<br />
som inte uteslutande begränsar sig till tjänsteutövningen.<br />
För detta ändamål har man bland annat utvecklat en särskild<br />
process kallad Värdegrundsarbete i staten (VIS). 6<br />
I den följande begreppsutredande diskussionen ska vi dock<br />
främst fokusera på värdegrundsbegreppet i skolkontexten. Ofta<br />
är det just skolan som hamnar i fokus när det talas om ”att arbeta<br />
med värdegrunden”; uttrycket har nästan blivit synonymt med<br />
att fostra elever till demokratiska medborgare. Dock kvarstår<br />
flera problem med begreppet som sådant.<br />
Om den svenska skolans ”värdegrund”<br />
År 1999 startade Utbildningsdepartementet det så kallade Värdegrundsprojektet,<br />
vars syfte var att stödja <strong>och</strong> stimulera arbetet<br />
med skolans demokratiska uppdrag. Med begreppet värdegrund<br />
avsåg man de <strong>grundläggande</strong> demokratiska värderingar som<br />
enligt skollagen <strong>och</strong> den då gällande läroplanen skulle prägla<br />
skolans hela verksamhet – som respekten för människors lika<br />
värde <strong>och</strong> människolivets okränkbarhet, individens frihet <strong>och</strong><br />
integritet, jämställdheten mellan kvinnor <strong>och</strong> män samt solidariteten<br />
med svaga <strong>och</strong> utsatta. Begreppet som sådant initierades redan i<br />
början av 1990-talet i samband med Läroplanskommitténs<br />
utredning Skola för bildning, 7 men det var kanske först 1998, då<br />
en ny läroplan för förskolan antogs 8 samtidigt som läroplanen<br />
för det obligatoriska skolväsendet från 1994 reviderades, 9 som<br />
begreppet började användas mer generellt när man talade om<br />
skolans demokratifostrande funktion, <strong>och</strong> senare, när man talade<br />
6 Se www.krus.nu<br />
7 SOU 1992:94.<br />
8 Läroplan för förskolan, 1998.<br />
9 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen <strong>och</strong> fritidshemmet, 1998.<br />
23