Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Att skapa en värdegemenskap<br />
föreningar som vi sett sedan 1990-talet har exempelvis gått hand<br />
i hand med en stark minskning av återväxten av just unga<br />
föreningsmedlemmar. Ser vi mer specifikt på det traditionella<br />
politiska deltagandet kan vi observera samma mönster. Mellan<br />
1992 <strong>och</strong> 2000 lämnade runt en kvarts miljon medlemmar de<br />
politiska partierna <strong>och</strong> mellan 1970 <strong>och</strong> 1990 halverades<br />
medlemsantalet i de politiska ungdomsförbunden. 26<br />
Samtidigt visar undersökningar att unga medborgare i dag<br />
inte är ointresserade av politik. En förklaring till denna paradox<br />
skulle kunna vara att exempelvis valdeltagande är ett alltför grovt<br />
mått på politiskt engagemang. Själva handlingen att avstå från att<br />
rösta i valen skulle också kunna tolkas som ett medvetet<br />
ställningstagande i sig. Vidare tycks unga medborgares ickedeltagande<br />
inte vara förenat med någon utbredd misstro mot det<br />
politiska systemet som sådant. 27<br />
Vad man kan utläsa av allt detta är rimligtvis ett slags kritik av<br />
den representativa demokratins traditionella strukturer, det vill<br />
säga de politiska partierna <strong>och</strong> ungdomsförbunden. Dessa<br />
förmår kanske inte kanalisera det politiska engagemang som<br />
finns hos många människor i dag. 28<br />
Den något paradoxala bilden som kan utläsas i tidigare<br />
forskning ska nu inte överdrivas – de flesta forskare är nog<br />
överens om att vissa förändringar har ägt rum i medborgarnas<br />
deltagandemönster över tid. Tolkningarna skiljer sig dock åt:<br />
Vissa ser i dessa förändringar en risk för att den representativa<br />
demokratin urholkas medan andra ser möjligheter för demokratin att<br />
fördjupas. Det handlar med andra ord om att man har olika synsätt<br />
på hur demokratin kan <strong>och</strong> bör fungera (jfr kapitel 2). Till viss del<br />
har också denna motsägelsefulla bild att göra med något av en<br />
språkförbistring i litteraturen. Det finns inte någon vedertagen<br />
uppfattning om innebörden i begreppet ”politiskt deltagande”.<br />
Ibland inkluderas allehanda former av samhällsengagemang i<br />
26 Gidlund & Möller, 1999; SOU 2000:1.<br />
27 Ekman & Linde, 2010.<br />
28 Ekman & Todosijevic, 2003; SOU 2000:1; jfr Oscarsson, 1998; 2002a; 2002b; 2002c;<br />
Unga medborgare. Ungdomsstyrelsens slutrapport från projektet Ung i demokratin, 2003.<br />
90
Change language