Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Olika aspekter av <strong>samhällets</strong> värdegemenskap<br />
Detta för oss också in på begreppet ”invandrare”, det vill säga<br />
de icke-svenska, de som måste ”integreras”. Detta är en olycklig<br />
etikett som reducerar individer från jordens alla hörn med<br />
väldigt olika erfarenheter <strong>och</strong> kompetenser till en homogen<br />
massa definierad av just sin icke-svenskhet. Samtidigt används<br />
begreppet – inte bara i vardagstal utan också i den allmänna<br />
debatten. Det är därför svårt att undvika helt <strong>och</strong> hållet.<br />
Den centrala frågan i sammanhanget tycks vara om nationell<br />
identitet är ett hinder eller inte mot integration, <strong>och</strong> på ett sätt<br />
hamnar vi här väldigt nära den skiljelinje som redan berörts,<br />
mellan företrädare för multikulturalism <strong>och</strong> anhängare av ett<br />
assimilationsideal. Det senare idealet tenderar att se människor<br />
<strong>och</strong> identiteter som föränderliga medan det multikulturella<br />
idealet tycks se identiteter som mer bestående. Här får vi således<br />
två perspektiv på hur dessa saker ska hanteras. Enligt det multikulturella<br />
synsättet består samhället av grupper av människor<br />
med olika etniska eller kulturella identiteter, vilka måste skyddas,<br />
respekteras <strong>och</strong> bevaras. Utifrån ett ideal om assimilering kan<br />
<strong>och</strong> bör invandrare ”bli svenskar” genom att på olika sätt anpassa<br />
sig till det svenska <strong>samhällets</strong> värderingar.<br />
Assimilationsidealet framstår i detta sammanhang inte som<br />
särskilt kontroversiellt utan närmast som liberalt <strong>och</strong> inkluderande.<br />
Samtidigt är verkligheten kanske mer komplicerad än vad<br />
som här antyds. Många av de människor som kommer till<br />
Sverige, som flyktingar eller invandrare, gör det just på grund av<br />
sin etniska, kulturella eller religiösa identitet. Kanske är man<br />
utsatt för förtryck <strong>och</strong> förföljelser i hemlandet. Man tvingas söka<br />
sig till ett annat land, där det finns tolerans <strong>och</strong> respekt för<br />
mänskliga rättigheter. I det nya landet vill man så klart hitta sin<br />
plats, men man vill knappast överge den identitet som var själva<br />
anledningen till att man flydde. 161<br />
Om detta gäller för de flesta så kallade invandrare – att de vill<br />
passa in i sitt nya hemland (”bli svenskar”) men samtidigt bevara<br />
161 Johansson Heinö, 2011a, sid. 38–40.<br />
80