Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Olika aspekter av samhällets värdegemenskap
skolans uppdrag relateras till frågor som rör systemstabilitet och
politisk socialisation; det ligger så att säga alltid i en stats intresse
att ”skapa” medborgare som stödjer det existerande politiska
systemet. 131
Denna stats- eller systemlogik gäller såväl diktaturer som
demokratier, för att uttrycka det krasst. Lojala medborgare är
det som efterfrågas. I Nazityskland var det skolornas uppgift att
skapa lojala undersåtar i det så kallade Tredje riket, och i en
demokrati är det skolornas uppgift att hjälpa till att fostra
demokratiskt sinnade medborgare som upprätthåller demokratin. 132
Samtidigt kan denna jämförelse te sig djupt orättvis och
rentav missvisande. I ett modernt demokratiskt system är ju
skolan ingen propagandaapparat eller socialisationsagent vars
främsta uppgift är att fostra, socialisera eller disciplinera de unga
till undersåtar som okritiskt ska acceptera den rådande
ordningen. Snarare tvärtom. Den demokratiska skolan ska
förmedla ett kritiskt ifrågasättande, en medvetenhet om att
dogmatiska ”sanningar” alltid bör utmanas och en förståelse för
att grundläggande intressekonflikter mellan olika grupper av
människor inte utgör ett hinder för en fungerande samhällsordning.
Att utrustas med demokratisk kompetens handlar om
att lära sig se saker utifrån olika perspektiv och förstå att det inte
finns bara en sanning utan skilda synsätt, vilka bör respekteras.
Detta har ibland sagts vara demokratins styrka – att de medborgare
som utvecklar ett kritiskt tänkande, som ifrågasätter
sanningar och förstår vad pluralism innebär, kommer att se vad
demokratin är värd. Sådana medborgare behöver inte indoktrineras –
de kommer att på rationella grunder välja demokratin. Utifrån
rationella ställningstaganden blir de övertygade demokrater, helt
enkelt därför att de förstår att alla alternativ är sämre. 133
Detta synsätt kan naturligtvis kritiseras för att vara alltför
naivt eller kanske optimistiskt. Det kan ju vara så att i en
etablerad demokrati, där medborgarna tar det politiska systemets
131 Easton, 1953; 1965.
132 Dahlkvist, 2002.
133 Ross, 1965.
69