Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Olika aspekter av <strong>samhällets</strong> värdegemenskap<br />
tyvärr inte ovanliga. Eller, så kan ”samhället” fortsätta att<br />
existera, djupt splittrat exempelvis längs etniska skiljelinjer.<br />
Frågan om samhällsgemenskapen har varit aktuell i den<br />
offentliga debatten under de senaste årtiondena, av flera skäl.<br />
Under 1990-talet fördes en stor internationell diskussion om<br />
medborgarnas förändrade politiska deltagande <strong>och</strong> sociala<br />
engagemang. Tongivande amerikanska statsvetare ville förklara<br />
det växande missnöjet med demokratin <strong>och</strong> det svalnande<br />
intresset för politiskt deltagande hos medborgarna i USA <strong>och</strong><br />
många andra länder med hänvisning till ett minskande ”socialt<br />
kapital”. Denna slags individualism eller brist på mellanmänsklig<br />
tillit sades ligga bakom det sjunkande valdeltagandet <strong>och</strong><br />
engagemanget samt det minskande intresset för politik.<br />
Frågan om samhällsgemenskapen har också haft med faktiska<br />
politiska omvälvningar att göra. Under 1990-talet förändrades<br />
Sverige på olika sätt. Omvärlden gjorde sig påmind, långt mer<br />
påtagligt än tidigare under efterkrigstiden. Kommunismens fall i<br />
Central- <strong>och</strong> Östeuropa 1989 banade väg för ett tätare europeiskt<br />
samarbete, vilket i mitten av 1990-talet även inkluderade Sverige. Den<br />
ekonomiska globaliseringen skapade en utbredd medvetenhet om<br />
nationalstatens begränsningar. Vanliga människor fick uppleva<br />
hur internationella finanskriser direkt påverkade de egna jobben<br />
<strong>och</strong> välfärden. Till detta kom ökade migrationsströmmar. I<br />
Sverige hade invandringen fram till ungefär mitten av 1970-talet<br />
legat på jämförelsevis beskedliga nivåer, men under de senaste<br />
årtiondena har detta förändrats <strong>och</strong> andelen utlandsfödda i<br />
befolkningen har ökat, från ungefär 1 procent (1940) till 7<br />
procent (1980) <strong>och</strong> 13,4 procent (2007). År 2012 bor ungefär 1,4<br />
miljoner människor i Sverige som är födda utomlands, vilket<br />
motsvarar runt 15 procent av den totala befolkningen. 2<br />
Inkluderas barn till utlandsfödda föräldrar – det som ibland<br />
kallas andra generationens invandrare – är andelen med kort<br />
förankring i Sverige kanske runt 20 procent i dag. 3 De senaste<br />
2 Statistiska centralbyrån, 2012 (www.scb.se).<br />
3 Jfr Johansson Heinö, 2009, sid. 46–47.<br />
20
Change language