Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Olika aspekter av samhällets värdegemenskap
ifrågasättande av den muslimska identiteten. Enligt ett multikulturellt
ideal bör detta undvikas. 153
Utifrån ett ideal om (begränsad) assimilering blir frågan om
kränkningar inte särskilt aktuell. Utgångspunkten är att
samhället består av individer som själva väljer vad de vill tro på
och hur de vill leva sina liv. Det är då ingenting farligt eller
kränkande i att kristna församlingar försöker propagera för sin
världsbild och vinna anhängare bland muslimer eller att muslimer
gör det samma bland kristna (eller ateister).
Här ser vi tydligt och klart två olika synsätt på samhället och
individerna. Assimileringsidealet ser individer som autonoma
och anpassningsbara medan multikulturalismidealet ser samhället
som bestående av människor med givna kulturella identiteter.
Båda synsätten kan naturligtvis kritiseras. 154 Poängen här är dock
att båda synsätten är tydliga.
Problemet är, menar Johansson Heinö, att begreppet integration
saknar en sådan tydlighet. När politiker i länder som
Storbritannien och Tyskland (jfr ovan) talar om integration, menar
de i praktiken assimilering, och de ser detta som någonting som kan
kontrasteras med multikulturalism. 155 I Sverige har dock debatten
stundtals blivit oklar, eftersom integration och assimilering inte
sällan görs till motpoler. Detta innebär dock att två dimensioner
blandas ihop, vilket Johansson Heinö framhåller:
76
Den ena gäller huruvida staten bör sträva efter enhet eller mångfald,
den andra huruvida detta bör ske med tvingande eller frivilliga
medel. 156
Integrationsbegreppet saknar ett tydligt innehåll
Vid analyser av ”integrationsproblem” borde man kanske
undvika begreppet integration helt och hållet, eftersom det
inte har några givna gränser. Det vore bättre att lägga de
153 Johansson Heinö, 2011a, sid. 25.
154 Jfr Lidskog, 2007, sid. 6.
155 Johansson Heinö, 2011a, sid. 25–26.
156 Johansson Heinö, 2011a, sid. 26.