Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Olika aspekter av samhällets värdegemenskap
och botten som någonting ont, som ett hinder mot mänsklig frihet
och i förlängningen mot ett samhälles ekonomiska utveckling.
Individens strävan efter egen vinning ska bejakas, eller med andra
ord, marknadens krafter måste tillåtas råda fritt. Bara så kan
välstånd skapas i ett land.
Mot detta ideal talade förespråkarna för välfärdsstaten. Dessa
såg en risk med att lämna allt till marknaden. Staten behöver i
stället ingripa aktivt och åtminstone i viss utsträckning reglera
marknadskrafterna i syfte att värna om de svagaste i samhället. I
detta tänkande finns en starkare betoning på social eller ekonomisk
jämlikhet, allmän utbildning och fattigdomsbekämpning.
Man kan dra direkta paralleller mellan dessa två uppfattningar
om vad staten bör göra och idéerna om en beskyddande respektive en
utvecklande demokrati, även om det alltså inte handlar om en helt ren
skiljelinje mellan liberalism och socialism. 101 Likheterna finns ändå
där, på så sätt att idealet med en beskyddande demokrati bygger
på en något mer pessimistisk bild av staten medan idealet med en
utvecklande demokrati bygger på en optimistisk bild av den
politiska maktens ingrepp i medborgarnas liv.
Vi ska i det följande vända blicken mot två demokratimodeller
som direkt vetter åt det senare hållet och som understryker
behovet av att utveckla medborgarna: deltagardemokrati
och deliberativ demokrati. Den optimistiska hållningen märks i
den vikt som läggs vid medborgarnas delaktighet och medverkan
i det politiska beslutsfattandet, eller om man så vill, i betoningen
på samhällets värdegemenskap.
Det deltagardemokratiska idealet
Det som utmärker deltagardemokratin som modell är kravet på
att medborgarna ska vara aktiva i politiken på fler sätt än bara
genom att utse sina representanter vid de allmänna valen (som i
konkurrensdemokratin). Medborgarna bör i stället vara politiskt
101 Ball & Dagger, 2010; Larsson, 2005.
54