23.09.2013 Views

Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Att skapa en värdegemenskap<br />

Strömblad noterar vidare att individer inte nödvändigtvis behöver<br />

reagera på samma sätt på någon viss kontextspecifik information. En<br />

kontextuell faktor (institutionell eller kompositionell) kan tänkas<br />

påverka individer med olika egenskaper på olika sätt. Ett sätt att<br />

komma åt detta med individuell eller gruppspecifik respons är via<br />

det socialpsykologiska begreppet referensgrupp. Lite förenklat går<br />

denna föreställning ut på att individer känner tillhörighet inte<br />

bara till olika grupper <strong>och</strong> kollektiv i sin faktiska omgivning.<br />

Man definierar därutöver också referensgrupper till vilka man<br />

förhåller sig olika när det gäller att avgöra vad som är positivt<br />

eller negativt. En viss individ noterar hur en viss referensgrupps<br />

orientationer ser ut <strong>och</strong> anpassar sitt eget förhållningssätt till<br />

detta.<br />

Mer konkret skulle det kunna tänkas handla om hur en ung<br />

människa väger eller relaterar de budskap som kommer från<br />

vuxenvärlden (skolan eller föräldrarna) mot de budskap som<br />

man uppfattar kommer från referensgruppen, alltså personer<br />

man ser upp till <strong>och</strong> betraktar som förebilder i olika avseenden.<br />

Detta handlar också om gruppidentitet – om vem eller vilka man<br />

identifierar sig med. 94<br />

Strömblad vill samtidigt uppmärksamma oss på en annan<br />

orsaksmekanism när det gäller kontextuell påverkan. Individers<br />

resurser <strong>och</strong> deras resurspool kan också betraktas som en relevant<br />

mellanliggande variabel (figur 1) då vi är intresserade av kontextuellt<br />

betingade skillnader i individers politiska förhållningssätt. Vi vet<br />

från tidigare studier att individuella resurser som kunskaper,<br />

självtilltro <strong>och</strong> färdigheter (erhållna via exempelvis utbildning)<br />

har betydelse för det politiska engagemanget. 95 Det Strömblad<br />

säger är att resurser också kan tänkas förmedlas i lokala<br />

kontexter. I en omgivning med en välförsedd resurspool skulle<br />

en individ rent hypotetiskt kunna dra nytta av detta: ”Det är<br />

exempelvis tänkbart att en person som nyligen har invandrat till<br />

Sverige har lättare att lära sig svenska i ett område där det finns<br />

94 Jfr Andersson, 2009.<br />

95 Verba et al., 1995.<br />

119

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!