Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Olika aspekter av <strong>samhällets</strong> värdegemenskap<br />
detta mandat ingår en förväntan på att de folkvalda ska fatta beslut<br />
<strong>och</strong> driva frågor som ligger i linje med den socialdemokratiska<br />
ideologin – inte nödvändigtvis i alla enskilda sakfrågor, men på<br />
det stora hela. Denna mandatgivning <strong>och</strong> en viss ideologisk<br />
förväntan kan också ses som ett slags kontrollmekanism.<br />
Samtidigt kan detta problematiseras. Trots den förväntan från<br />
väljarna som kan finnas handlar det i praktiken om ett fritt<br />
mandat. En förtroendevald kan till exempel gå mot partilinjen i<br />
någon viss fråga <strong>och</strong> ett högerparti kan i vissa frågor välja att<br />
samarbeta med ett vänsterparti.<br />
Det finns olika åsikter om hur pass oberoende av sina väljare<br />
politiker ”får” vara. Vissa menar att väljarna får acceptera att<br />
lämna över politiken till de folkvalda; det handlar om att ha<br />
förtroende (jfr nedan om konkurrensdemokrati). Andra menar<br />
att representation snarare handlar om en slags delegation.<br />
Politikerna ska helst känna sig hårt bundna till sina väljare <strong>och</strong><br />
agera utifrån detta i sitt beslutsfattande. I en partibaserad<br />
demokrati innebär detta närmast att det parti som vinner ett val<br />
ska känna sig bundet att genomföra den politik som det har<br />
offentliggjort i sitt partiprogram <strong>och</strong> i den valrörelse som föregick<br />
valsegern. Partiet, snarare än den enskilde riksdagsledamoten,<br />
blir den verklige representanten. Men i princip finns det ingenting<br />
som hindrar någon annan grund för representationen baserad på<br />
exempelvis kön, social klass eller etnicitet. 88<br />
Elit- eller konkurrensdemokrati<br />
Vi har också redan berört den demokratimodell som bygger på<br />
ett mer elitistiskt perspektiv. Den schumpeterianska demokratimodellen<br />
utgår från uppfattningen att idealet med ett folkstyre<br />
är praktiskt omöjligt att förverkliga. De beslut som fattas i en<br />
modern demokrati kan inte sägas avspegla någon slags folkvilja.<br />
Vad det snarare handlar om, rent krasst, är att organisera ett<br />
88 För en vidare diskussion om vår tids syn på demokratin, se Lewin, 2002 <strong>och</strong> Gilljam &<br />
Hermansson, 2003.<br />
51
Change language