Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att skapa en värdegemenskap<br />
kallade postmateriella <strong>värden</strong> blev senare styrande för partipreferenser<br />
<strong>och</strong> politiskt beteende. 5<br />
I sina senare arbeten – Culture Shift in Advanced Industrial<br />
Society <strong>och</strong> Modernization and Postmodernization – har Inglehart<br />
reviderat vissa av sina tidigare utgångspunkter. Han har exempelvis<br />
understrukit att periodeffekter kan uppträda vid kraftiga<br />
konjunktursvängningar. I sådana fall skulle värderingsförändringar<br />
ske inte bara generationsvis utan även tvärsöver generationsgränserna.<br />
6<br />
Förutom utvecklingen av nya <strong>värden</strong> har Inglehart också<br />
behandlat generationsskillnader när det gäller politisk kompetens. I<br />
<strong>och</strong> med att utbildningen historiskt sett har förbättras har allt fler<br />
människor fått möjlighet att delta aktivt i det politiska livet.<br />
Samuel Barnes, Max Kaase <strong>och</strong> andra har utvecklat detta tema i<br />
sin bild av det postmoderna samhället i boken Political Action:<br />
Mass Participation in Five Western Democracies. 7 Den postmoderna<br />
politiska kulturen sägs här även omfatta nya former av politiskt<br />
deltagande, som exempelvis demonstrationer, namninsamlingar<br />
<strong>och</strong> spontana aktioner av olika slag. Samtidigt har det enligt<br />
Barnes <strong>och</strong> Kaase uppkommit frågor på den politiska dagordningen<br />
som överskrider gränserna för de traditionella politiska skiljelinjerna,<br />
vilket således innebär ett slags utmaning mot det etablerade<br />
partisystemet. Postmodernism ska i det här sammanhanget alltså<br />
förstås som en utveckling mot ökad politisk rörlighet bland<br />
väljarna, minskad partiidentifikation, en skepsis inför<br />
traditionella <strong>värden</strong> samt en större benägenhet att proteströsta. I<br />
detta ligger också vad som kan kallas en individualisering av det<br />
politiska deltagandet. 8<br />
Den sociologiska diskussionen om individualiseringen är mer<br />
övergripande <strong>och</strong> kopplad till en större teoribildning om det<br />
”senmoderna” samhället eller ”en andra modernitet”. 9 Tanken är<br />
5 Inglehart, 1977; jfr Sörbom, 2002, sid. 15–18.<br />
6 Inglehart, 1990; 1997; jfr Inglehart & Welzel, 2005.<br />
7 Barnes & Kaase, 1979.<br />
8 Barnes & Kaase, 1979; Kaase & Marsh, 1979; Dalton, 2006.<br />
9 Fornäs, 1987; 1990; Kumar, 1995; Sörbom, 2002, sid. 42–78; Beck, 1992.<br />
85
Change language