Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden

Olika aspekter av samhällets värdegemenskap
sin ”egen” identitet – består den integrationspolitiska utmaningen i
att låta människor vara svenska och samtidigt någonting annat.
Inte alla håller med om detta. Vissa menar att det är
problematiskt med dubbla identiteter. Det skapar i värsta fall
mindre lojalitet med det svenska samhället och dess värderingar,
en brist på förtroende, och försvårar på så vis framväxten av en
värdegemenskap och i förlängningen den sociala sammanhållningen.
Statsvetaren Johansson Heinö menar att motståndet
mot dubbla identiteter och föreställningen om icke-etniska
svenskars brist på lojalitet mot det svenska samhället närmast är
en spegelbild av multikulturalismens föreställning om att svensk
kultur och svenskhet utgör ett hot eller ett ifrågasättande av
minoritetskulturer. Båda synsätten bygger på en antingen-ellerlogik,
där svenskhet och invandrarskap uppfattas stå i direkt
konflikt. 162
Identitet och anpassning
Det noterades ovan att en av de relevanta frågorna i diskussionen
om integration i praktiken har att göra med vilka
metoder som är acceptabla för att skapa enhet i ett samhälle:
Inom vilka områden ska vi kräva att invandrare anpassar sig
till majoritetskulturen? I en diskussion om ”svensk identitet”
bör detta hållas i åtanke. Här finns alltså ett val, eller två
motstridiga synsätt. Enligt det ena synsättet är dubbla
identiteter logiska och möjliga att bevara. Enligt det andra
synsättet bör målet vara att alla i Sverige först och främst
uppfattar sig som bärare av en svensk identitet.
För en aktuell diskussion om svensk identitet och det
svenska medborgarskapets betydelse för integrationen, se
rapporten Vem ska få bli svensk medborgare? 163
162 Johansson Heinö, 2011a, sid. 38–40.
163 Johansson Heinö, 2011b.
81