Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
Rapport: Framtiden och samhällets grundläggande värden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Olika aspekter av <strong>samhällets</strong> värdegemenskap<br />
66<br />
Mångfald <strong>och</strong> den demokratiska institutionella ordningen<br />
Resonemanget om demokratins funktionssätt <strong>och</strong> olika<br />
institutionella arrangemang har visat en aspekt av demokratins<br />
behov av ”gemenskap”. Det finns mycket som talar för att vissa<br />
typer av institutionella arrangemang, som majoritetsvalssystem,<br />
inte är någon bra lösning för länder med djupa<br />
etniska, religiösa, regionala eller andra splittrande skiljelinjer,<br />
alltså det som Lijphart kallar ”plurala” samhällen. I den typen<br />
av system riskerar man att utestänga stora minoritetsgrupper<br />
från den politiska makten i <strong>och</strong> med att majoriteten i det<br />
närmaste får monopol på beslutsfattandet. Lijphart menar att<br />
samhällen som präglas av stor heterogenitet i stället bör<br />
införa en speciell typ av institutionellt arrangemang för att<br />
allvarliga konflikter ska kunna undvikas <strong>och</strong> för att<br />
demokratin ska kunna stabiliseras <strong>och</strong> konsolideras. Lijphart<br />
kallar denna typ av demokrati för ”samförståndsdemokrati”.<br />
Demokratin kan på detta sätt sägas ha ett behov av en viss<br />
nivå av homogenitet. Det demokratiska beslutsfattandet<br />
riskerar annars, under vissa institutionella förutsättningar, att<br />
bli skevt i förhållande till befolkningen. Men detta är ett<br />
resonemang på ett tämligen generellt plan. Det handlar om<br />
institutioner <strong>och</strong> politisk representation. Om vi i stället<br />
återvänder till frågan om (det demokratiska) <strong>samhällets</strong> behov<br />
av gemenskap <strong>och</strong> samförstånd – vad kan då sägas om<br />
individerna i det politiska systemet? Hur skapas en värdegemenskap<br />
i ett samhälle på medborgarnivån? Här vänder vi<br />
oss till en klassisk sociologisk diskussion.<br />
Politisk socialisation<br />
Hur förvärvas demokratiska värderingar, eller politiska värderingar<br />
över huvud taget? Bland statsvetare som forskar om politisk<br />
socialisation råder ingen absolut samstämmighet i denna fråga.
Change language