Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap

Recommendations

Info

134 fredrik svenaeus En avgörande skillnad mellan det som kallas dynamisk respektive kognitiv psykoterapi är hur omformandet av känslolivet skall förstås. Målet – större besvärsfrihet i livet för klienten – är ofta detsamma, men vägen dit beskrivs och söks på olika sätt. En dynamisk terapeut menar att plågsamma känslor bara kan förändras på ett varaktigt sätt om man förstår på vilket sätt de uppstått (barndomen) och genomlider (arbetar med) dem. Utveckling förutsätter en kris som man måste genomlida genom att lyssna på vad känslorna säger och bearbeta innehållet, ofta i en slags sorgeprocess. En kognitiv terapeut skulle vara mer tveksam till om plågsamma känslor alltid kan förstås i relation till saker som har hänt, och dessutom hävda att känslorna kan förändras genom positiva tankar och träning utan att vi går in på deras uppkomst. Trots dessa skillnader skulle jag vilja hävda att även den kognitiva psykoterapin är självutforskande i en mer basal mening. Det omedvetna betraktas inte primärt som något som skall utforskas genom en resa i tiden, men det är fortfarande något som man strävar efter att lära känna genom att förstå hur klienten beter sig i olika situationer. Det handlar så till vida om att förstå känslomönstrens omedvetna sidor och förändra dem tillsammans med terapeuten. I hur stor utsträckning kan och vill vi egentligen förstå oss själva? Det omedvetna är ju inget paradisiskt land, utan snarare en kaotisk och ibland skrämmande ansamling drifter som det kan vara svårt att kännas vid. Och vad räknas egentligen som självförståelse i det terapeutiska utforskandet? Om jag på terapisoffan inser att anledningen till att jag känner mig illa till mods när jag hör Für Elise är att
att förändra sig själv: tabletter eller psykoterapi jag tvingats till pianolektioner när jag var liten, har jag då bättre förstått vem jag är? Ja, i den mening att jag vet mer om varför jag reagerar som jag gör på pianostycket, men problemet är att minnen kan vara diffusa och svårtolkade. Var det kanske så att jag inte bara tyckte det var tråkigt att spela piano, utan utsattes för ett övergrepp när jag hörde just det där stycket, och att det är den verkliga anledningen till att jag får panikångest när jag hör Beethoven? Svårt att veta, för minnen är inte som fotografier (i de fall när de är som fotografier beror det ofta på att det vi minns i själva verket är fotografier), utan drömliknande, flytande sinnesintryck som fått fäste i kroppen genom känslor som väckts. Minnen övergår i varandra, blandas upp med den nutid där de väcks, och pekar mot den framtid vi längtar efter eller fruktar. Traumatiska händelser är särskilt svåra att minnas eftersom de genom överlevnadsreflexer trängts bort ur det medvetna. Samtidigt är det just sådana händelser som kan ha avgörande, vanställande effekter på vårt känsloliv. Låt oss säga att jag genom beteendeträning kan lära mig att lyssna till Für Elise utan att få ångest. Det sker inte genom att jag minns vad som en gång ägt rum, utan genom att jag strävar efter att omprogrammera mig själv – jag får lyssna på stycket när allting annat i omgivningen är behagligt, jag intalar mig själv (med hjälp av terapeuten) att det inte är farligt och att det kommer att gå bra. Är en sådan förändring av mitt känslomönster mindre äkta än en förändring som går ut på att jag får kontakt med ett minne, genomlider det och förstår varför jag känner som jag känner? Ja, i meningen att den andra, men inte den första, strategin utvecklar och vidgar min självförståelse – det är som vi har 135
Page 1:
Psykoterapeutens och psykoanalytike
Page 4 and 5:
södertörn studies in practical kn
Page 6 and 7:
Psykoterapi och forskning: två pra
Page 8 and 9:
christian nilsson mande eller åtmi
Page 10 and 11:
10 christian nilsson I test av medi
Page 12 and 13:
12 christian nilsson begränsningar
Page 14 and 15:
14 christian nilsson uppdrag. Denna
Page 16 and 17:
16 christian nilsson Bidragen till
Page 18 and 19:
1 christian nilsson filosofin en ge
Page 20 and 21:
20 christian nilsson bör psykoanal
Page 22 and 23:
22 christian nilsson psykoanalysen
Page 24 and 25:
24 christian nilsson erbjuder ett u
Page 26 and 27:
26 christian nilsson göra ett fall
Page 28 and 29:
2 christian nilsson en möjlighet t
Page 30 and 31:
30 christian nilsson rats relativt
Page 32 and 33:
32 christian nilsson skogen och let
Page 34 and 35:
34 christian nilsson Min slutsats e
Page 36 and 37:
36 lotta landerholm Som yrkesutöva
Page 38 and 39:
3 lotta landerholm för att söka e
Page 40 and 41:
40 lotta landerholm Teorier och vet
Page 42 and 43:
42 lotta landerholm Lika viktig som
Page 44 and 45:
44 lotta landerholm levnadsstrategi
Page 46 and 47:
46 lotta landerholm olyckliga förv
Page 48 and 49:
4 lotta landerholm relationer, och
Page 50 and 51:
50 lotta landerholm samlas informat
Page 52 and 53:
52 lotta landerholm ofta implicit i
Page 54 and 55:
54 lotta landerholm mötet med pati
Page 56 and 57:
56 lotta landerholm personlig klang
Page 58 and 59:
5 den psykoanalytiska situationen s
Page 60 and 61:
60 Rolf Künstlicher en position å
Page 62 and 63:
62 Rolf Künstlicher cinska unders
Page 64 and 65:
64 Rolf Künstlicher ningar kan ses
Page 66 and 67:
66 Rolf Künstlicher den psykiska r
Page 68 and 69:
6 Rolf Künstlicher verklighetsniv
Page 70 and 71:
0 Rolf Künstlicher psykoanalytiker
Page 72 and 73:
2 Rolf Künstlicher Som bland andra
Page 74 and 75:
4 Rolf Künstlicher olikhet riskera
Page 76 and 77:
6 Rolf Künstlicher Winnicott betra
Page 78 and 79:
Rolf Künstlicher terna kom att anv
Page 80 and 81:
0 jurgen Reeder psykoanalys som pra
Page 82 and 83:
2 jurgen Reeder Jag bygger mitt res
Page 84 and 85: 4 jurgen Reeder Men professionerna
Page 86 and 87: 6 jurgen Reeder av den analytiska r
Page 88 and 89: jurgen Reeder om inte särskiljas f
Page 90 and 91: 0 jurgen Reeder gängligt för vår
Page 92 and 93: 2 jurgen Reeder överföringsmatris
Page 94 and 95: 4 jurgen Reeder Följden av detta b
Page 96 and 97: 6 jurgen Reeder let att det slag av
Page 98 and 99: jurgen Reeder förlängning som eto
Page 100 and 101: 100 gudrun olsson tion till varandr
Page 102 and 103: 102 gudrun olsson kunskap som emane
Page 104 and 105: 104 gudrun olsson Jag skulle vilja
Page 106 and 107: 106 gudrun olsson liga handlingar o
Page 108 and 109: 10 gudrun olsson många pågåenden
Page 110 and 111: 110 gudrun olsson andre. Likt té-a
Page 112 and 113: 112 gudrun olsson Dreyfus och Dreyf
Page 114 and 115: 114 gudrun olsson besvärligt men s
Page 116 and 117: 116 gudrun olsson överraskande. Va
Page 118 and 119: 11 gudrun olsson av data». I kvali
Page 120 and 121: 120 att förändra sig själv: tabl
Page 122 and 123: 122 fredrik svenaeus stå upp. Live
Page 124 and 125: 124 fredrik svenaeus väller över
Page 126 and 127: 126 fredrik svenaeus från den heml
Page 128 and 129: 12 fredrik svenaeus och sig själv.
Page 130 and 131: 130 fredrik svenaeus förutsätter
Page 132 and 133: 132 fredrik svenaeus förändring.
Page 136 and 137: 136 fredrik svenaeus sett en samman
Page 138 and 139: 13 fredrik svenaeus våra möjlighe
Page 140 and 141: 140 fredrik svenaeus handlar om hur
Page 142 and 143: 142 fredrik svenaeus nerade det hä
Page 144 and 145: 144 fredrik svenaeus som finns bako
Page 146 and 147: 146 fredrik svenaeus livet. Det är
Page 149 and 150: christian nilsson noter 1 Se Högsk
Page 151 and 152: noter 9 Freud, 1919, s. 126. 10 Jur
Page 153 and 154: noter 2 Ingela Josefson, Kunskapens
Page 155 and 156: noter 2 Martin Heidegger, Sein und
Page 157 and 158: noter antidepressiva mediciner, fr
Page 159 and 160: litteratur Adorno, Theodor W. (1951
Page 161 and 162: Käll- och litteraturförteckning F
Page 163 and 164: Käll- och litteraturförteckning M
Page 165: Käll- och litteraturförteckning V
show all

Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?