Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap
Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap
Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Psykoterapi <strong>och</strong> forskning –<br />
två praxisformer i ett spänningsfält<br />
gudRun olsson<br />
Kravet på att den psykoterapeutiska praktiken skall forskningsbaseras<br />
eller evidensbaseras framförs allt oftare.<br />
Kan forskningen om psykoterapi bidra till psykoterapins<br />
självförståelse <strong>och</strong> utveckla den eller kommer forskningen<br />
på förhand att reducera komplexiteten i den <strong>praktiska</strong> <strong>kunskap</strong>en<br />
<strong>och</strong> kanske förvandla den till oigenkännlighet?<br />
Frågan är vad som utmärker psykoterapipraxis <strong>och</strong> vad är<br />
det för typ av forskning vi talar om. Vi ställer ofta forskning<br />
<strong>och</strong> praktik mot varandra, <strong>och</strong> inte sällan värderar vi<br />
dessutom forskningen högre än praktiken. Jag vill försöka<br />
komma bort från denna dualism i tänkandet <strong>och</strong> utifrån<br />
bland annat den filosofiska pragmatismen 1 pröva med att<br />
betrakta forskning <strong>och</strong> praktik som två sociala praxisformer<br />
med var sina normer, mål, värderingar, regelsystem,<br />
vanor, maktrelationer. Genom att delta i psykoterapipraxis<br />
respektive forskningspraxis får man tillgång till världen<br />
på olika sätt. Jag tänker mig att dessa båda praxisformer<br />
befinner sig i ett spänningsfält, de står i någon slags rela-