Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap

66
Rolf Künstlicher
den psykiska realiteten sätts i fokus
Genom sina kliniska erfarenheter hade Freud kommit fram
till att patienternas rapporter om sexuella närmanden och
förförelseförsök i barndomen inte enbart hade faktisk grund,
utan att dessa redogörelser också var uttryck för patientens
sexuellt färgade barndomsfantasier så som de gestaltas i
den analytiska situationen; den subjektiva verklighet som
Freud betecknade »den psykiska realiteten».
Freuds grundantagande var att om patienten tillät sig
själv att meddela alla de tankar och känslor som dyker upp,
så skulle denne få kontakt med och ge uttryck åt bortträngda
omedvetna konflikter, vars källa var barndomens sexuella
önskningar. Här definierar Freud den omedvetna önskan
med sina åtföljande fantasier som patientens psykiska realitet.
8
Vi ser här hur Freud använder sina kliniska bakslag till
teoretiskt nytänkande. Det är lätt att skönja hur hans teoretiska
antaganden speglar hans kamp med de processer
som uppstår i den kliniska situationen. Som jag ser det löser
han oförenligheten mellan sitt vetenskapliga ideal och den
kliniska erfarenheten genom att särskilja två motstridande
aspekter av verkligheten: den som gestaltas i analysen (vars
källa är sexuellt färgade barndomsfantasier bestående av
en blandning av osorterade och ouppfyllda önskningar med
traumatiska inslag) och den yttre faktiska och begränsande
realiteten.
Freud konstaterar i sina Föreläsningar att neuroser beror
på en förvirrande sammanblandning av olika nivåer av realitet:
»nedvärderingen av fakta, åsidosättandet av skillnaden
mellan verklighet och fantasi»: