Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap
Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap
Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
noter<br />
9 Freud, 1919, s. 126.<br />
10 Jurgen Reeder Psykoanalysen i välfärdsstaten: Profession, kris <strong>och</strong><br />
framtid. Stehag: Symposion, 2006.<br />
11 Reeder, 2006, s. 93.<br />
12 Freud, s. 126–127.<br />
13 Se inledningen till föreliggande antologi.<br />
14 Jurgen Reeder, »Att synliggöra den psykoanalytiska erfarenheten»,<br />
i Divan nr 3–4, 2007.<br />
15 Walter Benjamin (1928), Ursprung des deutschen Trauerspiels, i Gesammelte<br />
Schriften I. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1991, s. 207. Se<br />
också mitt bidrag till Vad är praktisk <strong>kunskap</strong>? Stockholm: Södertörns<br />
högskola, 2009, s. 49.<br />
16 Sigmund Freud (1932), »Om en världsåskådning», i Samlade skrifter<br />
I, Stockholm: Natur <strong>och</strong> Kultur, s. 567. Det följande resonemanget<br />
är inspirerat av Dany Nobus <strong>och</strong> Malcolm Quinn, Knowing nothing,<br />
staying stupid: element for a psychoanalytic epistemology. London:<br />
Routledge, 2005.<br />
17 Freud, 1932, s. 589.<br />
18 Sigmund Freud (1912), »Råd till läkaren vid den psykoanalytiska behandlingen»,<br />
Samlade skrifter VIII. Stockholm: Natur <strong>och</strong> Kultur,<br />
2002, s. 144.<br />
19 Freud, 1912, s. 144, min kursiv. Måhända kan uppmärksamheten på<br />
de utmaningar varje »vändning» potentiellt rymmer sägas vara gemensam<br />
för Benjamin <strong>och</strong> Freud (jfr ovan, not 13).<br />
20 Jfr en annan av de psykoanalytiska pionjärerna, Theodor Reiks<br />
bok om den »överraskade psykologen», Der überraschte Psychologe.<br />
Leiden: Sijthoff, 1935. Tillgänglig i engelsk översättning med den<br />
tråkigare titeln Surprise and the PsychoAnalyst: On the Conjecture<br />
and Comprehension of Unconscious Processes. London: Routledge,<br />
1999.<br />
21 Althusser kallar detta för »ideologi», det »inför vilket vår oundvikliga<br />
<strong>och</strong> naturliga reaktion blir att utropa (högt eller ›i vårt stilla<br />
sinne›): ›det är ju uppenbart! Så är det! Just så är det!». Syftet med<br />
det teoretiska arbetet är bereda plats för möjligheten till nyupptäckter<br />
som kan bryta igenom ideologiska förförståelser <strong>och</strong> ibland<br />
frigöra nya frågeformuleringar. Se Louis Althusser (1970), »Ideologi<br />
<strong>och</strong> ideologiska statsapparater (Noter för en undersökning)», i Filosofi<br />
från en proletär klasståndpunkt. Lund: Cavefors, 1976, s. 142.<br />
Althussers arbete hade under en period ett viktigt inflytande på La-<br />
151