Psykoterapeutens och psykoanalytikerns praktiska kunskap

jurgen Reeder
om inte särskiljas från vår fysiologiska kropp, men beroende
på vilket perspektiv man anlägger bildar de skilda
slag av erfarenheter. Den levda kropp Merleau-Ponty talar
om är den kropp jag är, medan den fysiologiska kroppen är
den kropp jag har och som väsentligen är ett »ting» för mig,
objektiverad genom medicinens, anatomins eller biologins
kunskapssystem.
Merleau-Ponty skriver också att
Min kropp har sin värld, eller förstår sin värld, utan att
behöva ta omvägen via ›representationer›, utan att underordna
sig någon ›symbolisk› eller ›objektiverande›
funktion. 6
Kroppen närvarar således i världen på ett kompetent vis
utan att den medvetna reflektionen och dess separata verklighet
av representationer nödvändigtvis måste delta för att
tolka, styra eller övervaka. Kroppen förstådd på detta vis
jämställer jag med vad Freud i citatet ovan kallade »den
större kretsen», en »psykisk» och »själslig» sfär som föregår
vårt medvetna sinne.
Här står vi inför något vi gott kunde kalla subjektivitetens
ursprungsort. För enligt Merleau-Ponty bildar kroppens
levda och därmed praktiska engagemang i och med världen
den väsentliga grunden för all mening. All förståelse
och allt vetande utgår från kroppens praktiska närvaro och
verksamhet i världen.
Ifall Freud sökte svaret på livets stora gåtor i libidon och
den omedvetna sexualiteten, så skulle jag vilja säga att det
var den levda kroppens mysterium han stötte på, där hjärta,