Avhandlingens - Umeå universitet
Avhandlingens - Umeå universitet
Avhandlingens - Umeå universitet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
100<br />
Edvin: Ja, vad är det då?<br />
Linda: Det är en fråga. Då ställer du en fråga när du kommer<br />
fram. Men själva kom hit det kan du inte svara på va,<br />
utan du måste ställa en fråga. Vad vill du?<br />
Läraren frågade om eleven förstått vad hon menade och han svarade ja. Elevens<br />
förståelse av fråga som ”när man undrar något”, som Ellen uttryckte ovan,<br />
skiljer sig från hur en fråga ställs direkt till en annan person. Resonemanget<br />
antyder att om han hört en uppmaning som till exempel: Kom hit! så hade han<br />
undrat varför. Detta kan förmodligen förklaras utifrån Ellens utsaga: ”När man<br />
frågar någon hur mår du så vet man inte hur personen mår och då blir det en<br />
fråga”. Edvins resonemang är antagligen en fortsättning på denna uppfattning,<br />
vilket läraren inte uppmärksammar. Fortsättningen på dialogen visade att Edvin<br />
blivit kvar i samma tankar. För honom blev den kritiska aspekten att förstå<br />
skillnaden mellan en direkt fråga och om man undrar något.<br />
Linda: Finns det fler ord som gör att det blir frågor?<br />
Edvin: Jag.<br />
Linda: Jag. Vad undrar man då?<br />
Edvin: Jag går ut och fiskar.<br />
Linda: Jag går ut och fiskar. Ja, jag kan skriva upp det här.<br />
Om läraren frågat hur han tänkte när han påstod att detta var en fråga borde<br />
svaret, enligt Edvins logik, vara att man inte kan veta om man får någon fisk<br />
– alltså är det en fråga. I lektionen erbjuds eleverna inte att erfara att en fråga<br />
ska kunna ställas till en annan person för att få ett svar på det jag undrar. En<br />
frågas funktion tydliggörs inte.<br />
Läraren valde istället att skriva upp det felaktiga frågeordet och fortsatte<br />
därefter sin genomgång. Att ordet antecknades kan ytterligare ha förstärkt<br />
Edvins tro att hans definition var korrekt. Efter att ha fått olika exempel som<br />
har, måste och tycker valde läraren att berätta att det finns vissa ord som är<br />
frågeord. Hon sade att ett frågeord utmärks av att det i sig själv kan utgöra en<br />
fråga. Edvin föreslog här att jag har ett fiskespö och jag kommer samt jag vet inte<br />
var frågor. Läraren vände sig till eleverna för att få hjälp med att förklara det här<br />
med frågeord<br />
Linda: Jag mår inte så bra. Det Edvin säger, jag mår inte så<br />
bra, jag kommer nu, jag är ledsen. Tycker ni andra att<br />
det passar med ett frågetecken på dem?<br />
Elever: Nej (flera)<br />
Linda: Vad hade han kunnat sätta i slutet i stället?