Avhandlingens - Umeå universitet

Enligt Ekholm (2006) kommer lärare att ställas inför stora utmaningar i
framtiden. Bland annat behöver det ställas bättre diagnos på de lärandes inlärning
och dessutom menar Ekholm att lärarna behöver delta i det ”offentliga
rummets dialoger kring skolan och dess framtid” (s. 3). Han anser därför
att det är viktigt att lärares eget lärande diskuteras. Enligt Hargreaves (1998)
och Tiller (1999) är det önskvärt med en balans mellan praktisk handling
och teoretisk granskning och flera forskare förenas i frågan om hur resultat
som genereras från forskningen ska komma de som arbetar i praktiken till
del (Denscombe, 2000; Tiller, 1999). I denna studie prövas Learning study,
som en modell för lärares professionella utveckling och lärarsamverkan där
forskare dessutom ingår i arbetet med att utveckla undervisningen. Metoden
kan beskrivas som en hybrid av Lesson study och Design experiment (Gustavsson
& Wernberg, 2006; Holmqvist & Nilsson, 2005; Marton & Pang, 2006).
Syftet kan sägas vara trefaldigt då en Learning study ämnar skapa betingelser
för elevernas lärande men också för att lärarna ska kunna lära av varandra,
av litteraturen och av eleverna. Dessutom får forskarna möjlighet att lära om
teorin som används i studien (Marton, 2003).
Variationsteorin, som utgör studiens teoretiska perspektiv, är en teori om
lärande som utvecklats ur den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton,
1981). Enligt variationsteorin möjliggörs lärande då ett fenomens kritiska
aspekter kan urskiljas mot en bakgrund av ett mönster av variation och invarians.
Detta innebär att den lärande får möjlighet att urskilja andra aspekter
av lärandeobjektet än tidigare (Holmqvist, Gustavsson & Wernberg, 2007).
Kvalitativa förändringar sker i individens tänkande vilket kan leda till en strävan
efter ökad förståelse av den egna praktiken. Skolan betraktad som en utvecklande
arbetsplats präglas av såväl lärande för eleverna som för de vuxna (Alexandersson,
1994c) och i Lpo94 kan man läsa att ”skolans uppdrag är att främja lärande
där individen stimuleras att inhämta kunskaper” (Utbildningsdepartementet,
2004, s. 5). I avhandlingen fokuseras de vuxnas lärande, d.v.s. lärarna i skolan.
Det empiriska materialet till studien samlades in i ett forskningsprojekt där
en grupp av forskare och lärare deltog (Holmqvist, 2002).
Under den första datainsamlingsperioden i forskningsprojektet innehade
jag en anställning som projektassistent (40 %), vilket innebar att jag var ansvarig
för datainsamlingen i skolämnet svenska och dessutom var delaktig i samtalen
med lärare och forskare. Deltagandet ökade då jag efter drygt ett halvt år
anställdes som doktorand (80 %) i den Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt
Arbete (NaPA). Mitt eget intresse för frågor kring lärande och undervisning
grundar sig på tjugofem års erfarenhet av arbete i förskola och skola. Många
är de gånger jag frågat mig varför eleverna/barnen inte utvecklade större
förståelse för det som var avsikten med lektionen/samlingen. Att skapa goda
betingelser för lärande har varit en ständigt återkommande fråga och i arbetet
12