Avhandlingens - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

i elevernas kunskap kan främja lärande om dessa skillnader hanteras av en lärare som har förmågan att utnyttja dem på ett fruktbart sätt. Till skillnad mot variationsteorin och det sociokulturella perspektivet betraktas den lärande utifrån den individuella konstruktivismen, som den som själv konstruerar sin egen unika bild av verkligheten (Glasersfeld, 1983). Enligt Marton och Booth (1997) är detta fullständigt omöjligt och de menar att det motsäger de grundläggande pedagogiska principerna. I den av människan konstruerade världen finns så många olika antagande att det inte är möjligt för den lärande att finna ut dessa på egen hand. Stark kritik har också på senare år riktats mot den individuella konstruktivismen för dess betoning eller överbetoning av individens roll i lärandet, men också mot tanken att alla barn skulle utvecklas i samma takt oavsett i vilken kulturell miljö de växer upp (Säljö, 2000). Genom att lämna över en stor del av ansvaret för lärandet till den lärande själv blir lärarens roll att förstå hur eleverna konstruerar sina egna unika bilder av verkligheten. Detta innebär att läraren måste ta hänsyn till varje elevs unika utveckling och förståelse (Glasersfeld, 1983). 20 If, then, we come to see knowledge and competence as products of the individual’s conceptual organization of the individual’s experience, the teacher’s role will no longer be to dispense ”truth”, but rather to help and guide the student in the conceptual organization of certain areas of experience. (p.15) Variationsteorin Det variationsteoretiska perspektivet ligger till grund för planering och analys av undervisningen i denna avhandling. Det är en teori under utveckling med rötterna i den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton, 1981; Uljens, 1989). Dess forskningsobjekt är variationen i sätt att erfara fenomen i omvärlden (Marton & Booth, 1997). Fenomenografin kan förklaras som en ansats för att hantera frågor kring kvalitativt skilda sätt att erfara verkligheten, alltså inte en metod och inte heller en teori om erfarande. Att erfara innebär här det sätt på vilket medvetandet är strukturerat och organiserat i ett visst ögonblick. Ett sätt att erfara någonting uppstår genom en kombination av ett fenomens aspekter, som samtidigt urskiljs och framträder i det fokuserande medvetandet. Skillnaden i hur något erfars beror på att vissa aspekter fokuseras och andra inte, eller att aspekterna betraktas sekventiellt snarare än samtidigt (Marton & Booth, 1997). Alexandersson (1994b) beskriver samtliga då genomförda fenomenografiska undersökningar som varierande men i viss mån även lika, i avseendet att de alla utgått från människors olika uppfattningar om samma objekt. De olikheter som uppfattningarna visar förklaras genom att
olika människor gör olika erfarenheter genom att det har olika relationer till världen. Människor gör sedan olika analyser och erhåller olika kunskap om dessa objekt. Fenomenografins forskningsintresse är att beskriva dessa olikheter. (Alexandersson, 1994b, s. 73) Att erfara innebär, enligt Svensson (1976) och Carlgren och Marton (2000), att kunna urskilja någonting från en given kontext och relatera det till denna eller en annan kontext. I varje situation finns en mängd aspekter som är urskiljbara. Om varje aspekt kunde urskiljas och fokuseras samtidigt av alla skulle allting erfaras på exakt samma sätt. Endast ett begränsat antal aspekter kan emellertid urskiljas och fokuseras samtidigt och, enligt Marton och Pang (2006) definieras ett sätt att erfara en situation utifrån vilka aspekter som iakttas och fokuseras samtidigt. Hur någonting tolkas är beroende av hur man erfar skillnaden mellan två eller flera saker eller hur delarna urskiljs från helheten och relateras till varandra och till helheten. Att urskilja innebär att förändra sitt sätt att se någonting och kunna relatera detta till sina tidigare erfarenheter och kunskaper som en helhet. Tidigare forskning om urskiljning (Gibson & Gibson, 1955), simultanitet och variation (Bransford & Schwartz, 1999) ligger, enligt Marton och Pang (2006), till grund för utvecklandet av teorin. Utgångspunkten är att det inte finns något erfarande utan något att erfara och inget lärande utan någonting att lära, det vill säga lärandet har alltid ett objekt (Lo, Pong & Chik, 2005). Detta kan jämföras med Bretanos tankar om intentionalitet, vilka återges i Spiegelberg (1982, p. 37) och citeras av Marton och Booth (1997). No hearing without something heard, no believing without something believed, no hoping without something hoped, no striving without something striven for, no joy without something we are joyous about, etc. (Marton & Booth, 1997, p. 84) Lärandeobjektet är variationsteorins huvudsakliga fokus och kan förstås som en förmåga att göra någonting med något (Marton & Tsui, 2004). Varje förmåga har en generell och en specifik aspekt. Den generella aspekten kan förklaras som förmågans beskaffenhet som till exempel att tolka eller uppfatta, det vill säga den tillämpade lärandeakten. Den specifika aspekten rör det som lärandeakten tillämpades på som till exempel olika formler eller en historisk händelse. Ett lärandeobjekt består av ett direkt och ett indirekt objekt. Den specifika aspekten refererar till det direkta objektet vilket definieras som ett innehåll för lärandet som t.ex. negativa tal eller tj-ljudet. Det direkta lärandeobjektet i sig kan aldrig vara målet eller resultatet av själva lärandet. Målet är istället den förmåga att 21
Page 1 and 2: Att bli bättre lärare Hur undervi
Page 3: Gustavsson, Laila, 2008: Att bli b
Page 6 and 7: Jag vill också rikta ett varmt och
Page 8 and 9: Kapitel IV - Resultat .............
Page 11 and 12: Kapitel I - Introduktion Klyftan me
Page 13 and 14: som föreståndare och rektor med a
Page 15: Avgränsningar Lärande sker både
Page 18 and 19: måste denna inlemmas i lärarnas p
Page 22 and 23: hantera det specifika innehållet p
Page 24 and 25: ha upplevt minst en annan färg och
Page 26 and 27: Samtliga 30 elevers unika uppfattni
Page 28 and 29: pekar istället på individen, som
Page 30 and 31: gäller kompetensutveckling i förh
Page 32 and 33: införstådda kunskapen, har blivit
Page 34 and 35: Lawenius studie syftade till att un
Page 36 and 37: Forskarna konstaterar att Learning
Page 38 and 39: 38 By not learning about our own la
Page 40 and 41: vara formad av forskarsamhället oc
Page 42 and 43: hur skolan som undervisningspraktik
Page 44 and 45: Design experiment Design experiment
Page 46 and 47: samma objekt (Lewis, 2002). Det är
Page 48 and 49: Genom metodens upprepade process m
Page 50 and 51: Vid det allra första mötet mellan
Page 52 and 53: Elevernas resultat Elevernas först
Page 54 and 55: Kommunikativ engelska (10 poäng) v
Page 56 and 57: sättet vad gäller analys av utskr
Page 59 and 60: Kapitel IV - Resultat Den empiri so
Page 61 and 62: Lärarnas val av lärandeobjekt gjo
Page 63 and 64: Lotta: Det här med alfabetesordnin
Page 65 and 66: Resultaten av analysen visar att de
Page 67 and 68: F2: Har man då en medveten … lä
Page 69 and 70: Lotta: Idag ska ni få höra två e
Page 71 and 72:
Lotta: Men skulle de bli mer lika o
Page 73 and 74:
Tabell 5. Antalet adjektiv och verb
Page 75 and 76:
för att ge eleverna möjlighet att
Page 77 and 78:
Elevernas resultat i lektion två D
Page 79 and 80:
Linda: Dom var så på hugget va. T
Page 81 and 82:
Elever: Nej (många elever svarar n
Page 83 and 84:
Trots lärarens försök att föra
Page 85 and 86:
Lisa: Sen är det ju så också att
Page 87 and 88:
Lotta: Ja, så läser du någon dik
Page 89 and 90:
som skulle tjäna som kontrast. Vid
Page 91 and 92:
för lärarna att finna ett lärand
Page 93 and 94:
Lärandeobjekt två I samband med a
Page 95 and 96:
Lektion ett till tre Tabell 10. Öv
Page 97 and 98:
Linda: … när man blandar in det
Page 99 and 100:
Ellen: När man frågar någon hur
Page 101 and 102:
Elise: Punkt. Linda: Ja, det passar
Page 103 and 104:
Forskare F3 menade att av det han s
Page 105 and 106:
meningar mellan påståenden och fr
Page 107 and 108:
Lotta: Hur visste du att det skulle
Page 109 and 110:
Elevernas resultat i lektion tre Ta
Page 111 and 112:
skulle uppnås hade blivit klarlagt
Page 113 and 114:
tidsramen. På ett förslag från o
Page 115 and 116:
Planering av lektion ett Den inleda
Page 117 and 118:
Linda: Men jag skulle kunna tänka
Page 119 and 120:
Ester: Kina det är ju ett land men
Page 121 and 122:
Lisa: Mm kikhosta vilket är tj-lju
Page 123 and 124:
variationen avseende möjliga sätt
Page 125 and 126:
eleven som förde det på tal. Lär
Page 127 and 128:
Lektion tre Den tredje lektionens i
Page 129 and 130:
Elevernas resultat i Learning study
Page 131 and 132:
Linda: Det måste ju komplettera va
Page 133 and 134:
• Att få planera tillsammans med
Page 135 and 136:
Lisa däremot från att en samtidig
Page 137 and 138:
lektionen urskilja hur de olika del
Page 139 and 140:
Inom projektets ram undervisade var
Page 141 and 142:
d.v.s. eleverna gavs inte möjlighe
Page 143 and 144:
Kapitel V - Diskussion I detta kapi
Page 145 and 146:
Utifrån den förändring av riktni
Page 147 and 148:
upp av läraren. Detta innebar att
Page 149 and 150:
i förhållande till lärandeobjekt
Page 151 and 152:
m.m. Detta innebar att någon tid t
Page 153 and 154:
Fortsatt forskning All forskning sk
Page 155 and 156:
om att överlämnandet av det pedag
Page 157 and 158:
Summary Introduction The gap betwee
Page 159 and 160:
about it based on our knowledge of
Page 161 and 162:
Although the differences were very
Page 163 and 164:
Referenser Alexandersson, M. (1994a
Page 165 and 166:
Ekholm, M. (2006). Att lära som l
Page 167 and 168:
Martinsson, A. (1978). Språket i f
Page 169 and 170:
SFS 1985:1100. Skollagen, 2. kap. 7
Page 171 and 172:
Bilaga 1 Nedanstående tabell anger
Page 173 and 174:
Bilaga 2 Kursplan i skolämnet sven
Page 175 and 176:
Godkännande för medverkan i forsk
Page 177 and 178:
4.c. Undervisningsbild Learning stu
Page 179 and 180:
upp fisken och skulle precis spring
Page 181 and 182:
Bilaga 6 6.a. Text använd i förte
Page 183 and 184:
Bilaga 8 Stavningsprov i studie tre
Page 185 and 186:
9.b. Brevet som eleverna arbetade m
Page 187 and 188:
Doktorsavhandlingar inom den Nation
Page 189 and 190:
Doktorsavhandlingar i pedagogiskt a
show all

Avhandlingens - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?