Avhandlingens - Umeå universitet

Elise: Punkt.
Linda: Ja, det passar jättebra med punkt där. Det är som att
du berättar någonting för oss och så får man en punkt
efter det.
Förmodligen förstod Edvin fortfarande inte varför dessa meningar inte var
frågor, för om man inte mår bra kan man inte veta varför och om jag är ledsen
vet man inte heller varför o.s.v. Läraren avslutade dock diskussionen om förslag.
Därefter övergick hon till att sätta upp en berättelse utan skiljetecken och stor
bokstav, på ett blädderblock (bilaga 7a). En elev fick läsa denna och därefter
satte eleverna gemensamt ut de skiljetecken som saknades. Läraren kopplade
inte heller i denna lektion ihop dess olika delar till en helhet. Då meningarna
var genomgånga frågade läraren om det inte var något de tyckte saknades i
berättelsen. Det hon syftade på var stor bokstav och som avslutning på lektionen
gick man återigen igenom berättelsen för att finna ut var meningarna började.
Elevernas resultat i lektion ett
Tabell 11. Resultaten anger elevernas förmåga att korrekt använda punkt, utropstecken
och frågetecken i en given sammanhängande text där maxpoängen var 11. F = prov före
lektionen; E1 = prov direkt efter lektionen
m
sd
Lektion 1 (n = 11)
F
6,0
2,6
E1
6,9
2,9
Analys av lektion ett och planering av lektion två
Vid detta möte deltog samtliga tre forskare (F1, F2 och F3) tillsammans med
lärarna för att göra en gemensam analys av lektionen. F3 hade endast träffat
lärarna vid ett tillfälle förut. Såväl resultat från eftertest som analys av den inspelade
lektionen visade att den minskade variationen som innebar att endast kontrastera
två av tecknen förvirrade eleverna. De hade redan tidigare urskiljt de olika tecknen
men hade problem med att använda dem på ett korrekt sätt. När läraren inledde
lektionen fick hon på frågan vad som är ett skiljetecken också svaret punkt,
frågetecken och utropstecken. Lotta som redan under planeringen förespråkade
101