Avhandlingens - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Förtestet (bilaga 6a) bestod av ett arbetsblad där eleverna skulle sätta ut skiljetecken, dels i enskilda meningar dels i en sammanhängande text som saknade stor bokstav. Analys av testet visade, liksom lärarna redan hade observerat, att det var särskilt problematiskt att urskilja vad det är som utmärker en fråga i förhållande till ett utrop eller ett påstående. Lärarna menade också att eleverna måste bli medvetna om att en fråga inte alltid går att känna igen utifrån specifika frågeord. För att förstå detta skulle eleverna vara tvungna att lyssna till meningens innebörd och inte endast se till frågeorden. En annan kritisk aspekt som vi fann var att i den sammanhängande texten urskilja när en mening var avslutad och nästa började. För att lärandeobjektet skulle bli tydligare definierat i denna Learning study öppnade forskare F2 det andra mötets diskussion om val av lärandeobjekt genom att fråga om det var att utveckla elevernas förmåga att använda frågetecknet på ett korrekt sätt, som lärarna menade skulle bli nästa fokuserade objekt. Samtliga lärare svarade ja på denna fråga och därefter började man diskutera om punkten skulle hållas konstant och kontrastera den mot frågetecknet. 94 Lotta: Men måste man inte ha med punkt för att ha något att jämföra med? Linda: För att bara ha frågetecknet, men de andra då? F2: Men om man säger så här. Man måste dela upp det, för det är frågetecknet som är vadet. Man får ju först se hur det blir med bara frågetecken och frågor och sen får man helheten. De andra eleverna [i de följande lektionerna] kommer ju att få mer än den första gruppen så man kan ju förvänta sig att det blir ett annat utfall. Men just när det gäller frågor så får de ju samma, så det är där vi egentligen kan se skillnaderna. Trots att en av forskarna (F2) klart formulerade det tilltänkta lärandeobjektet för studie två fanns det oklarheter då terminen inleddes och detaljplaneringen skulle äga rum. Avsikten var att eleverna skulle lära sig när ett frågetecken används, genom en samtidig kontrast med punkt och utropstecken. Fortfarande fanns en glidning i hur lärandeobjektet uttrycktes, vilket gav utrymme för olika tolkningar. Lärarnas språkbruk var inte så precist att de klart kunde definiera lärandeobjektets avgränsning. F1: Sen har vi det här med lärandeobjektet håller ni kvar vid … Linda: Skiljetecken ja, jag tycker det låter bra. Här har Linda flyttat fokus från frågetecken, som fokuserat lärandeobjekt, till skiljetecken. Denna oklarhet beaktades inte vidare i samtalet.
Lektion ett till tre Tabell 10. Övergripande innehåll och struktur i lektionerna i Learning study två Klass Linda lektion 1 Klass Lisa lektion 2 Klass Lotta lektion 3 Läraren inleder lektionen med att be eleverna säga vad ett skiljetecken är och får till svar punkt, utropstecken och frågetecken Läraren avgränsar lektionsinnehållet genom att avgöra att eleverna endast ska kontrastera punkt och frågetecken Läraren delar ut remsor med färdigskrivna meningar till eleverna Eleverna sätter upp sin mening under antingen en punkt eller ett frågetecken på tavlan och därefter berättar läraren att alla har gjort rätt Läraren frågar vad det är som gör en fråga till en fråga Läraren förevisar en enkel berättelse som är skriven utan stor bokstav och skiljetecken Eleverna sätter tillsammans med läraren ut skiljetecken i berättelsen Som i lektion 1 Läraren förklarar att man ska kontrastera samtliga tre föreslagna tecken Läraren ber eleverna ställa en fråga och skriver upp denna på tavlan. Därefter kontrasterar hon med att skriva ett eget påstående på tavlan Eleverna varierar frågor med påståenden och vice versa Läraren förevisar en mer komplicerad berättelse än den i föregående lektion. Skriven utan stor bokstav och skiljetecken Som i lektion 1 Som i lektion 1, men förslag ges också på en mängd andra tecken. Läraren avgränsar. Som i lektion 2 Läraren skriver själv en fråga på tavlan och därefter arbetar hon och eleverna med de i frågan ingående orden och varierar mellan påstående och utrop Som i lektion 2 Som i lektion 1 95
Page 1 and 2:
Att bli bättre lärare Hur undervi
Page 3:
Gustavsson, Laila, 2008: Att bli b
Page 6 and 7:
Jag vill också rikta ett varmt och
Page 8 and 9:
Kapitel IV - Resultat .............
Page 11 and 12:
Kapitel I - Introduktion Klyftan me
Page 13 and 14:
som föreståndare och rektor med a
Page 15:
Avgränsningar Lärande sker både
Page 18 and 19:
måste denna inlemmas i lärarnas p
Page 20 and 21:
i elevernas kunskap kan främja lä
Page 22 and 23:
hantera det specifika innehållet p
Page 24 and 25:
ha upplevt minst en annan färg och
Page 26 and 27:
Samtliga 30 elevers unika uppfattni
Page 28 and 29:
pekar istället på individen, som
Page 30 and 31:
gäller kompetensutveckling i förh
Page 32 and 33:
införstådda kunskapen, har blivit
Page 34 and 35:
Lawenius studie syftade till att un
Page 36 and 37:
Forskarna konstaterar att Learning
Page 38 and 39:
38 By not learning about our own la
Page 40 and 41:
vara formad av forskarsamhället oc
Page 42 and 43:
hur skolan som undervisningspraktik
Page 44 and 45: Design experiment Design experiment
Page 46 and 47: samma objekt (Lewis, 2002). Det är
Page 48 and 49: Genom metodens upprepade process m
Page 50 and 51: Vid det allra första mötet mellan
Page 52 and 53: Elevernas resultat Elevernas först
Page 54 and 55: Kommunikativ engelska (10 poäng) v
Page 56 and 57: sättet vad gäller analys av utskr
Page 59 and 60: Kapitel IV - Resultat Den empiri so
Page 61 and 62: Lärarnas val av lärandeobjekt gjo
Page 63 and 64: Lotta: Det här med alfabetesordnin
Page 65 and 66: Resultaten av analysen visar att de
Page 67 and 68: F2: Har man då en medveten … lä
Page 69 and 70: Lotta: Idag ska ni få höra två e
Page 71 and 72: Lotta: Men skulle de bli mer lika o
Page 73 and 74: Tabell 5. Antalet adjektiv och verb
Page 75 and 76: för att ge eleverna möjlighet att
Page 77 and 78: Elevernas resultat i lektion två D
Page 79 and 80: Linda: Dom var så på hugget va. T
Page 81 and 82: Elever: Nej (många elever svarar n
Page 83 and 84: Trots lärarens försök att föra
Page 85 and 86: Lisa: Sen är det ju så också att
Page 87 and 88: Lotta: Ja, så läser du någon dik
Page 89 and 90: som skulle tjäna som kontrast. Vid
Page 91 and 92: för lärarna att finna ett lärand
Page 93: Lärandeobjekt två I samband med a
Page 97 and 98: Linda: … när man blandar in det
Page 99 and 100: Ellen: När man frågar någon hur
Page 101 and 102: Elise: Punkt. Linda: Ja, det passar
Page 103 and 104: Forskare F3 menade att av det han s
Page 105 and 106: meningar mellan påståenden och fr
Page 107 and 108: Lotta: Hur visste du att det skulle
Page 109 and 110: Elevernas resultat i lektion tre Ta
Page 111 and 112: skulle uppnås hade blivit klarlagt
Page 113 and 114: tidsramen. På ett förslag från o
Page 115 and 116: Planering av lektion ett Den inleda
Page 117 and 118: Linda: Men jag skulle kunna tänka
Page 119 and 120: Ester: Kina det är ju ett land men
Page 121 and 122: Lisa: Mm kikhosta vilket är tj-lju
Page 123 and 124: variationen avseende möjliga sätt
Page 125 and 126: eleven som förde det på tal. Lär
Page 127 and 128: Lektion tre Den tredje lektionens i
Page 129 and 130: Elevernas resultat i Learning study
Page 131 and 132: Linda: Det måste ju komplettera va
Page 133 and 134: • Att få planera tillsammans med
Page 135 and 136: Lisa däremot från att en samtidig
Page 137 and 138: lektionen urskilja hur de olika del
Page 139 and 140: Inom projektets ram undervisade var
Page 141 and 142: d.v.s. eleverna gavs inte möjlighe
Page 143 and 144: Kapitel V - Diskussion I detta kapi
Page 145 and 146:
Utifrån den förändring av riktni
Page 147 and 148:
upp av läraren. Detta innebar att
Page 149 and 150:
i förhållande till lärandeobjekt
Page 151 and 152:
m.m. Detta innebar att någon tid t
Page 153 and 154:
Fortsatt forskning All forskning sk
Page 155 and 156:
om att överlämnandet av det pedag
Page 157 and 158:
Summary Introduction The gap betwee
Page 159 and 160:
about it based on our knowledge of
Page 161 and 162:
Although the differences were very
Page 163 and 164:
Referenser Alexandersson, M. (1994a
Page 165 and 166:
Ekholm, M. (2006). Att lära som l
Page 167 and 168:
Martinsson, A. (1978). Språket i f
Page 169 and 170:
SFS 1985:1100. Skollagen, 2. kap. 7
Page 171 and 172:
Bilaga 1 Nedanstående tabell anger
Page 173 and 174:
Bilaga 2 Kursplan i skolämnet sven
Page 175 and 176:
Godkännande för medverkan i forsk
Page 177 and 178:
4.c. Undervisningsbild Learning stu
Page 179 and 180:
upp fisken och skulle precis spring
Page 181 and 182:
Bilaga 6 6.a. Text använd i förte
Page 183 and 184:
Bilaga 8 Stavningsprov i studie tre
Page 185 and 186:
9.b. Brevet som eleverna arbetade m
Page 187 and 188:
Doktorsavhandlingar inom den Nation
Page 189 and 190:
Doktorsavhandlingar i pedagogiskt a
show all

Avhandlingens - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?