Avhandlingens - Umeå universitet

visade vid det första inspelningstillfället att de upplevde det som obekvämt att
bli filmade, men redan vid den andra inspelningen visade de sig mindre osäkra
inför kameran.
Att använda videokamera som ett redskap för att dokumentera lektionerna
visade sig fungera bra. Den mikrofon som läraren bar registrerade både hennes
samtal med eleverna och elevsvaren när hon stod intill den hon talade med.
Den mikrofon som placerades i mitten av rummet fångade de elevers tal som
satt intill mikrofonen, men inte de elever som satt i utkanterna av klassrummet.
Vid några tillfällen gick det inte att transkribera vad eleverna sade trots hjälp
av de extra bandspelare som fanns utplacerade i klassrummet. Om intresset
i huvudsak hade legat på elevernas samtal under lektionen, kunde flera små
bandspelare ha utplacerats i klassrummet för att ge underlag för en djupare
analys av dessa, men nu var det lärarens göranden som var i fokus och där var
röståtergivningen var god.
Stimulated recall-intervjuer
När målet med en undersökning är att beskriva hur lärare tänker och reflekterar
kan stimulated recall-intervjuer användas (Alexandersson, 1994b; Calderhead,
1981; Haglund, 2003). Avsikten är att stimulera lärares tänkande kring undervisning
och lärande genom att de får titta på inspelningar av hela eller delar av
den undervisning som de just genomfört. Under en lektion inträffar oförutsedda
händelser i kontakten mellan lärare och elever, vilket kan förändra lärarens
intention med lektionen. I en stimulated recall-intervju har läraren möjlighet
att beskriva sitt agerande genom att reagera på olika delar av den inspelade
lektionen (Calderhead, 1981). Alexandersson (1994b) menar att metoden ger
möjlighet att analysera en sekvens ur olika perspektiv. Om en hel lektion visas
har läraren, enligt Haglund (2003), ofta möjlighet att själv stoppa bandet och
kommentera olika sekvenser. Visas endast utdrag ur lektionen kan man istället
visa detta och därefter kommentera det. Det finns olika uppfattningar om
hur lång tid som kan förflyta mellan inspelning och genomförande av stimulated
recall-intervjun. Vanligen sker intervjun i nära anslutning till inspelningen
(Haglund, 2003), men detta kan ibland vara praktiskt ogenomförbart. Enligt
Rubinstein Reich (1993) kan det vid vissa tillfällen vara en fördel att vänta
med intervjun för att lärarna ska ha fått distans till sin undervisning. I denna
studie förflöt två månader och två veckor mellan den första lektionen och genomförandet
av stimulated recall-intervjun. Eftersom intervjuerna baserades på
klipp från tre olika lektioner som jämfördes, skulle det vara omöjligt att intervjua
lärarna om likheter/skillander mellan lektionerna innan samtliga genomförts.
De moment som studerades innehöll inledningen på de tre lektionerna och
de gemensamma diskussionerna kring berättelsernas mer eller mindre utvecklade
text i Learning study ett.
51