Avhandlingens - Umeå universitet

Utifrån den förändring av riktning i lärarnas samtal som framkom under
studiens gång definierades tre kategorier enligt följande: Kategori A: Samtalen
riktas primärt mot undervisningsmetoder utan koppling till behandlingen av ett
specifikt innehåll. Kategori B: Samtalen riktas primärt mot behandlingen av
lärandets innehåll. Kategori C: Lärarna samtalar om behandlingen av lärandets
innehåll i teoretiska termer. Samtal utifrån kategori A skedde främst i den inledande
delen av studien medan samtal utifrån kategori C framskymtar vid
olika tillfällen under studiens gång. Övergången till att samtala utifrån kategori
B skedde ganska snabbt och utan större problem då innehållets behandling
problematiserades utifrån lärarnas undervisningspraktik. Detta kan ses i
förhållande till Alexanderssons (1994b) studie kring hur lärare riktade medvetandeakten
när de samtalade om sin lärarpraktik. Han fann att de mera
sällan riktade sig mot elevers tänkande och konkreta handling i förhållande
till ett bestämt innehåll, vilket indikerar att forskarnas medvetna påverkan
på riktningen i samtalen var av betydelse för denna studies resultat.
Lärares praktiska yrkesteori eller praxisteori är ett begrepp som används
i olika sammanhang och som jag i ett tidigare avsnitt definierat utifrån Lauvås
och Handal (2001). De framhåller vikten av att inlemma det de benämner
påståendekunskap, i vilket de inbegriper teorier som avses leda till praktiska
handlingar, i lärarnas praktiska yrkesteori. Utifrån variationsteorin kan en
tolkning av något förstås som hur något erfars skilja sig från något annat. Att
urskilja innebär att förändra sitt sätt att se någonting och kunna relatera detta
till sina tidigare erfarenheter som en helhet (Marton & Pang, 2006). Mot
bakgrund av detta hade vi forskare en möjlighet att ge lärarna möjlighet att
urskilja variationsteorin i förhållande till den tidigare erfarenhet av olika
perspektiv på lärande som de hade. Såväl individualkonstruktivistiska som
socialkonstruktivistiska tankar om lärande kan spåras i utskrifterna av lärarnas
samtal.
Möjligheten att kartlägga lärarnas förförståelse av andra teorier beaktades
inte då det skulle ha inneburit att vi hade varit tvungna att inledningsvis
studera samtliga lärares ingående kunskaper om lärandeteorier, vilket inte
var projektets syfte. Under studiens gång gjordes försök från lärarnas sida att
förena sina tidigare erfarenheter av undervisning med de begrepp som presenterades
utifrån variationsteorin, vilket var lärandeobjektet i studien av
lärarnas lärande. Lärarnas prövande förhållningssätt kan antagligen relateras
till att de samtidigt som de försökte urskilja innebörden av variationsteorin
också var implicit medvetna om sin egen praxisteori och försökte relatera
dessa till varandra. Man kan med andra ord säga att de inte var fokalt medvetna
om var de stod i olika frågor som gällde undervisningens genomförande.
Detta är ytterligare ett tecken på hur svårt det hade varit att inleda arbetet
med att försöka kartlägga deras egentliga förförståelse i ord. Istället valdes
att göra en kartläggning av deras observerbara förmåga i handling under
den första studien.
145