Avhandlingens - Umeå universitet

meningar mellan påståenden och frågor medan utropstecknet lämnades så
gott som obearbetat.
Liksom i föregående lektion visade läraren en text, där skiljetecknen var
utelämnade, för eleverna. Denna var längre än den text man använde i lektion
ett och den tycktes också vara mer komplicerad (bilaga 7b). Den elev som
fick läsa texten uttryckte också detta genom att säga att det kändes konstigt
att läsa en text utan skiljetecken. Liksom i lektion ett gick eleverna och läraren
efter genomläsningen tillsammans igenom texten och diskuterade sig fram
till vilket skiljetecken som skulle stå var. Som avslutning fick den elev som tidigare
läste texten återigen läsa den och han konstaterade nu att det gick mycket
lättare att läsa när där fanns skiljetecken i texten.
Ester: Det blir inte så himla rörigt och man förstår bättre.
Elevernas resultat i lektion två
Tabell 12. Resultaten anger elevernas förmåga att korrekt använda punkt, utropstecken
och frågetecken i en given sammanhängande text där maxpoängen var 11. F = prov före
lektionen; E1 = prov direkt efter lektionen
m
sd
Lektion 2 (n = 18)
F
4,8
2,2
E1
7,8
1,9
Analys av lektion två och planering av lektion tre
Läraren som genomförde lektion två menade att hon uppfattade att den fungerade
bra men att hon kände att diskussionen kring när det kan vara lämpligt
att använda utropstecken helt försvann. Eleverna tog fel på utropstecken och
punkt vid ett flertal tillfällen i eftertestet varför forskarna föreslog att man till
nästa lektion skulle öka variationen och ge utropstecknet ett större utrymme.
Punkten skulle alltså hållas konstant och mot denna skulle utropstecken och
frågetecken varieras.
105