Avhandlingens - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

ättre med färre genomgångar i de högre årskurserna och på så sätt skulle stressen upplevas som mindre. Man menade också att man upptäckt vikten av att använda grundläggande begrepp redan i tidiga skolår. Linda menade att hon ofta ändrat sitt språk för att barnen skulle förstå vad hon menade. 132 Lotta: Jag tror själva grundbegreppen är väldigt viktiga, att man använder sig utav dem. Linda: … att man själv använder de uttrycken mer till dem så de sitter där. Lotta: För att underlätta att man har samma ordförråd som barnen mer att man bygger upp deras ordförråd och pratar om samma sak. Linda: Jag menar ofta har man ju sänkt sig istället för att höja de som … så har man tagit deras ord. Lotta: För att underlätta för dem, tror man, men i det längre perspektivet kanske man bara försvårar för dem. Diskussionen kring frågan om hur projektet kan leva vidare i lärarnas vardag utmynnade i att man uppfattade det som svårt då man kom från tre olika skolor med ganska långt avstånd emellan. Naturliga möten blev sällan av och arbetsbelastningen bedömdes vara så stor att det upplevdes som svårt att arrangera planerade möten utan stöd från ledningen i form av ökad planeringstid. Lärarna uttryckte sin uppskattning över att ha fått möjlighet att samarbeta med andra lärare och menade att det varit väldigt givande men också unikt att få diskutera lektionsinnehåll då man upplevde att detta nästan aldrig förekom i deras dagliga praktik. Linda: Men att kunna sätta sig så här som lärarkollegor och sitta ner och diskutera vad är det som har hänt vad var det som gick fel den chansen har man aldrig som lärare normalt sett och det hade varit jättekul att kunna ha det för då har man kunnat släppa allt det här praktiska och verkligen kunna fokusera vad var det barnen tänkte och diskuterade … Lärarnas skriftliga utvärdering Samtliga tre lärare poängterar i utvärderingen hur givande de ansåg att planeringen tillsammans med kollegor hade varit. En lärare skrev att det hon upplevt som bra var:
• Att få planera tillsammans med andra. • Att få nya impulser och ny positiv energi när man får göra något utöver det vanliga. • Att lära känna nya trevliga kollegor. Även kontakten med forskarna och högskolan hade upplevts som positiv. Elevernas lärande – en sammanfattning Resultaten efter den första studien visade att eleverna inte hade utvecklat sin förmåga att urskilja kvalitativa skillnader mellan två berättelser och de hade inte heller efter någon av lektionerna på gruppnivå lyckats koppla undervisningen till sitt eget skrivande. Elevernas resultat efter den andra studiens genomförande visade att redan efter den första lektionen hade deras förmåga att använda frågetecknet i förhållande till punkt och utropstecken vid avslutandet av en mening förbättrats. Eleverna i den tredje lektionen visade dessutom ett förbättrat resultat avseende användandet av frågetecknet på ett test fyra veckor efter lektionen i förhållande till testet som gjordes direkt efter lektionen. Efter samtliga lektioner i den tredje studien hade eleverna utvecklat sin förmåga att känna igen de vanligaste sätten som tj-ljudet kan stavas på i svenska språket (k, tj, kj och ch). De elever som deltog i den första lektionen, där fokus hela tiden låg på tj-ljudets stavning och där kontrasten mellan tj- och sj-ljud tydligast förekom, visade dessutom ett ökat resultat på ett fördröjt test som genomfördes fyra veckor efter lektionen. Ett problem med elev-resultaten i de fördröjda testen i denna studie är att lektionerna bedrivits i elevernas ordinarie klasser. Det är därför osäkert om resultaten kan hänföras till forskningsprojektets lektioner eller om det är ett resultat av den ordinarie undervisning de deltagit i mellan testsituationerna. Å andra sidan var denna osäkerhet, eller möjlighet till lärande, lika stor i samtliga grupper. Visserligen var lärarna ombedda att inte undervisa om det fokuserade lärandeobjektet, men indirekt kan detta ha behandlats på olika sätt i de olika skolornas ordinarie skolarbete. Lärares lärande – en sammanfattande analys Lärande definieras i variationsteorin som att utveckla en förmåga att se någonting på ett nytt sätt. Kompetensutvecklingens intentionella lärandeobjekt, sett ur vår synvinkel, var att utveckla lärarnas förmåga att planera och genomföra sin undervisning med fokus på lärandets objekt och behandlingen av lärandets innehåll samt utifrån studiens teoretiska ramverk. Detta innebar ett samtidigt fokus på såväl lektionsinnehåll (lärandets direkta objekt) som elevernas behandling av detta innehåll (lärandets indirekta objekt). Samtidigt innebar det att lärandets direkta objekt i förhållande till lärarnas lärande var variationsteorin 133
Page 1 and 2:
Att bli bättre lärare Hur undervi
Page 3:
Gustavsson, Laila, 2008: Att bli b
Page 6 and 7:
Jag vill också rikta ett varmt och
Page 8 and 9:
Kapitel IV - Resultat .............
Page 11 and 12:
Kapitel I - Introduktion Klyftan me
Page 13 and 14:
som föreståndare och rektor med a
Page 15:
Avgränsningar Lärande sker både
Page 18 and 19:
måste denna inlemmas i lärarnas p
Page 20 and 21:
i elevernas kunskap kan främja lä
Page 22 and 23:
hantera det specifika innehållet p
Page 24 and 25:
ha upplevt minst en annan färg och
Page 26 and 27:
Samtliga 30 elevers unika uppfattni
Page 28 and 29:
pekar istället på individen, som
Page 30 and 31:
gäller kompetensutveckling i förh
Page 32 and 33:
införstådda kunskapen, har blivit
Page 34 and 35:
Lawenius studie syftade till att un
Page 36 and 37:
Forskarna konstaterar att Learning
Page 38 and 39:
38 By not learning about our own la
Page 40 and 41:
vara formad av forskarsamhället oc
Page 42 and 43:
hur skolan som undervisningspraktik
Page 44 and 45:
Design experiment Design experiment
Page 46 and 47:
samma objekt (Lewis, 2002). Det är
Page 48 and 49:
Genom metodens upprepade process m
Page 50 and 51:
Vid det allra första mötet mellan
Page 52 and 53:
Elevernas resultat Elevernas först
Page 54 and 55:
Kommunikativ engelska (10 poäng) v
Page 56 and 57:
sättet vad gäller analys av utskr
Page 59 and 60:
Kapitel IV - Resultat Den empiri so
Page 61 and 62:
Lärarnas val av lärandeobjekt gjo
Page 63 and 64:
Lotta: Det här med alfabetesordnin
Page 65 and 66:
Resultaten av analysen visar att de
Page 67 and 68:
F2: Har man då en medveten … lä
Page 69 and 70:
Lotta: Idag ska ni få höra två e
Page 71 and 72:
Lotta: Men skulle de bli mer lika o
Page 73 and 74:
Tabell 5. Antalet adjektiv och verb
Page 75 and 76:
för att ge eleverna möjlighet att
Page 77 and 78:
Elevernas resultat i lektion två D
Page 79 and 80:
Linda: Dom var så på hugget va. T
Page 81 and 82: Elever: Nej (många elever svarar n
Page 83 and 84: Trots lärarens försök att föra
Page 85 and 86: Lisa: Sen är det ju så också att
Page 87 and 88: Lotta: Ja, så läser du någon dik
Page 89 and 90: som skulle tjäna som kontrast. Vid
Page 91 and 92: för lärarna att finna ett lärand
Page 93 and 94: Lärandeobjekt två I samband med a
Page 95 and 96: Lektion ett till tre Tabell 10. Öv
Page 97 and 98: Linda: … när man blandar in det
Page 99 and 100: Ellen: När man frågar någon hur
Page 101 and 102: Elise: Punkt. Linda: Ja, det passar
Page 103 and 104: Forskare F3 menade att av det han s
Page 105 and 106: meningar mellan påståenden och fr
Page 107 and 108: Lotta: Hur visste du att det skulle
Page 109 and 110: Elevernas resultat i lektion tre Ta
Page 111 and 112: skulle uppnås hade blivit klarlagt
Page 113 and 114: tidsramen. På ett förslag från o
Page 115 and 116: Planering av lektion ett Den inleda
Page 117 and 118: Linda: Men jag skulle kunna tänka
Page 119 and 120: Ester: Kina det är ju ett land men
Page 121 and 122: Lisa: Mm kikhosta vilket är tj-lju
Page 123 and 124: variationen avseende möjliga sätt
Page 125 and 126: eleven som förde det på tal. Lär
Page 127 and 128: Lektion tre Den tredje lektionens i
Page 129 and 130: Elevernas resultat i Learning study
Page 131: Linda: Det måste ju komplettera va
Page 135 and 136: Lisa däremot från att en samtidig
Page 137 and 138: lektionen urskilja hur de olika del
Page 139 and 140: Inom projektets ram undervisade var
Page 141 and 142: d.v.s. eleverna gavs inte möjlighe
Page 143 and 144: Kapitel V - Diskussion I detta kapi
Page 145 and 146: Utifrån den förändring av riktni
Page 147 and 148: upp av läraren. Detta innebar att
Page 149 and 150: i förhållande till lärandeobjekt
Page 151 and 152: m.m. Detta innebar att någon tid t
Page 153 and 154: Fortsatt forskning All forskning sk
Page 155 and 156: om att överlämnandet av det pedag
Page 157 and 158: Summary Introduction The gap betwee
Page 159 and 160: about it based on our knowledge of
Page 161 and 162: Although the differences were very
Page 163 and 164: Referenser Alexandersson, M. (1994a
Page 165 and 166: Ekholm, M. (2006). Att lära som l
Page 167 and 168: Martinsson, A. (1978). Språket i f
Page 169 and 170: SFS 1985:1100. Skollagen, 2. kap. 7
Page 171 and 172: Bilaga 1 Nedanstående tabell anger
Page 173 and 174: Bilaga 2 Kursplan i skolämnet sven
Page 175 and 176: Godkännande för medverkan i forsk
Page 177 and 178: 4.c. Undervisningsbild Learning stu
Page 179 and 180: upp fisken och skulle precis spring
Page 181 and 182: Bilaga 6 6.a. Text använd i förte
Page 183 and 184:
Bilaga 8 Stavningsprov i studie tre
Page 185 and 186:
9.b. Brevet som eleverna arbetade m
Page 187 and 188:
Doktorsavhandlingar inom den Nation
Page 189 and 190:
Doktorsavhandlingar i pedagogiskt a
show all

Avhandlingens - Umeå universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?