Avhandlingens - Umeå universitet

92
• Att urskilja hur ett avgränsat lärandeobjekt definieras och hur
dess kritiska aspekter utifrån aktuell elevgrupp inringas.
• Att urskilja betydelsen av att beakta variationsteorins tre
hörnstenar simultanitet eller samtidighet, variation och urskiljning
vid planerandet av undervisningen.
• Att urskilja betydelsen av att konstituera ett gemensamt rum
för lärande (a shared space of learning), vilket innebär att ta
hänsyn till elevernas tidigare erfarenheter i förhållande till
lärandeobjektet.
Learning study två
Den andra studien genomfördes cirka sex månader efter att den första hade
avslutats. Det var samma lärare och i stort sett samtliga de elever som deltog
i den första studien som även deltog i denna. Eleverna gick nu i skolår fyra.
Fyra planeringsmöten före den första lektionen inledde studien. Två av dessa
genomfördes redan i anslutning till att den första delstudien avslutades. Liksom
i den första studien träffades forskarna efter varje lektion för en första analys
av de videoinspelade lektionerna. Lärarna diskuterade val av lärandeobjekt
på ett sätt som var mer kopplat till innehållets behandling och mindre till
vilka separata arrangemang de tänkte använda. De hade också, enligt projektplanen
och tillsammans med lärarna från de två andra delprojekten (engelska
och matematik) som ingick i Lärandets pedagogik (Holmqvist, 2002), lyssnat
till och därefter diskuterat en föreläsning som givits av en av forskarna (F3).
Detta var ännu ett lärtillfälle för lärarna där de gavs möjlighet att urskilja
variationsteorins innebörd. De menade att de fått ökade insikter kring denna
och också kring idén med Learning study som metod. Även om lärarna fortfarande
inte eftertraktade att bli filmade, så kände de sig mera bekväma med
situationen. Att konstruktivt analysera varandras lektioner hade de också övat
på och det kändes enklare att ge varandra kritik då man insett att planeringarna
verkligen var gemensamma. Osäkerheten man kände berodde till stor del
på en känsla av att det var svårt att kontrollera vad som verkligen skulle hända
i klassrummet även om lektionerna var gemensamt planerade. Såväl eleverna
som andra kringfaktorer kunde påverka genomförandet såväl i positiv som
i negativ riktning.
Linda: Man är ju delaktig
Lisa: Men det är ju ändå en konstig situation och bli filmad.
Det är ju ingenting man trivs i.
Lotta: Sen är det ju så att vissa dagar är det ju så. Då går ju
sakerna inte lika bra som andra dagar. Så är det ju i
verkligheten.
Lisa: Det är ju inte bara vi heller, utan det är ju ungarna
med ju. Så det är ju allting som spelar in, allting runtomkring.
Så är det ju …