Avhandlingens - Umeå universitet

hur skolan som undervisningspraktik uppfattas. Detta behöver klargöras men
inte nödvändigtvis innebära något negativt då den förändrade synen också kan
bidra till att nya aspekter av lärarnas praktik framträder (Holmqvist, Gustavsson
& Wernberg, 2007). Eftersom balansen mellan praktisk handling och teoretisk
granskning är viktig måste den praxisnära forskaren ha goda kunskaper om
skolans inre verksamhet. Forskaren måste vara lyhörd inför lärarnas önskningar
och behov och beakta deras synpunkter om en förändring i skolan ska vara
möjlig (Hargreaves, 1998; Tiller, 1999).
Från ensamarbete till lagarbete
Det utökade samarbetet som sker mellan lärare och forskare inom praxisnära
forskningsprojekt kan härledas till styrdokumentens förändrade syn på lärararbetet
som ett lagarbete. Genom åren har lärares självbestämmande värnats,
vilket har inneburit att lärararbetet till stora delar har varit ett ensamarbete.
Arbetet med eleverna har organiserats utifrån den enskilda lärarens egen
uppfattning om undervisning och skolarbetet kunde se mycket olika ut såväl
till innehåll som till organisation i samma skola (Blossing, 2006; Carlgren,
1999; Rhöse Martinsson, 2006). I 1980 års läroplan kan en förändrad syn
på lärararbetes karaktär skönjas. Detta innebär att lärarna organiseras i arbetslag
och det rådande mönstret av ensamarbete utmanas. Möjligheten till samarbete
lärare emellan skiljer sig mellan olika skolor. I en del skolor erbjuds rika
möjligheter till samtal kollegor emellan. Blossing (2006) efterlyser dock en
förbättring av arbetslagens grupparbetsmetoder då dessa samtal ofta inte
handlar om kärnan i yrkesverksamheten, d.v.s. frågor som rör planering och
genomförande av undervisning. På andra skolor fungerar inte arbetslagsarbetet
alls och då är lärarna fortfarande till stora delar ensamma i sina reflektioner
över den didaktiska processen. Det finns skolor där tiden är organiserad så
att lärare har möjlighet att se andra lärare undervisa medan andra lärare aldrig
sett en kollega undervisa (Blossing, 2006; Ekholm, 2006). Ovan nämnda
exempel visar att lärares lärande i olika miljöer skiljer sig åt och Ekholms
(2006) uppfattning är att det är ”de normer som omger dem som tillåter
olika stimulans” (s. 1). Rhöse Martinsson (2006) har i sina studier av lärararbetslag
funnit att lärarnas kunskaper genom interaktion har breddats och
fördjupats. Även om Blossing (2006) menar att skolan har blivit bättre på
att organisera lärarnas lärande så menar Rhöse Martinsson (2006) att den
enskilde lärarens egen vilja till förändring är en viktig faktor för att denne
ska våga ifrågasätta sig själv och också våga utlämna sig till och bli ifrågasatt
av kollegor. Lärarna själva anser att den genomförda organisationen av lärare
i arbetslag som följer eleverna har inneburit att frågor om innehållet och dess
behandling ofta får stå tillbaka. För att gagna elevernas studieresultat efterlyser
lärarna diskussioner med lärare som undervisar i samma ämne, vilket de
upplever har minskat (Skolverket, 2006).
42